Forskarna har jämfört de 20 kommunerna med störst ökning av våldsbrott mellan 2000 och 2020 med de 20 kommuner där den negativa utvecklingen varit som minst och tittat på andelen invandrare i de 40 kommunerna.
Det finns liten eller ingen koppling mellan proportionen invandrare i en kommun och rapporterade våldsbrott, säger Amber Beckley, docent i kriminologi vid Örebro universitet och en av författarna, till Ekot.
Mer avgörande faktorer är enligt forskarna befolkningens utbildningsnivå och hur många som arbetar.
Studien omfattar personer som invandrat till Sverige. Asylsökande och andra generationens invandrare – en grupp där den största andelen brottsmisstänkta finns enligt en tidigare studie från Brottsförebyggande rådet ingår inte.
Vi har inte kollat på andra generationens invandrare, så vi vet inte hur deras andel i kommunen påverkar våldsbrott, säger Beckley.
