Spelarna på en bana tvingades avbryta sin match på onsdagskvällen och flytta till en annan på grund av skrålet och ljudet från besökare på bana 6 som siktar på grand slam i baren.
De störda spelarna, kanadensaren Felix Auger-Aliassime och spanjoren Alejandro Davidovich Fokina, har inte kommenterat det hela. Men de två i matchen som spelades på bana 6 har det. De tycker att stämningen var toppen.
Röjigt
Jag kollade inte banan förrän vi gick in och när jag såg baren tänkte jag att det kommer att bli ganska röjigt, sade britten Jacob Fearnley som slog motståndaren, fransmannen Arthur Cazaux i en kamp som inte slutade förrän efter midnatt.
Den sena timmen kanske kan ha förhöjt ljudnivån. Men Fearnley var nöjd, trots barbesökarnas hojtande.
En del av supportrarna var helt klart stupfulla, men stämningen var god, fantastisk, säger Fearnley.
Cazaux, tyckte, trots förlusten, att åskådarna förhöjde stämningen – och spelet.
Älskar det
Jag älskar det, det ger mig mycket extra energi, sade Cazaux som ändå inte kunde undgå att förvånas lite.
Klockan var elva på kvällen, det var tio grader varmt och de höll igång – i t-tröjor! Otroligt, sade fransmannen som ändå hade viss förståelse för sin spanska och kanadensisk vän på banan intill.
Jag skulle också bli tokig om jag spelade intill en bana som jag bara hör skrik ifrån.
Läktarbaren hade premiär förra året och meningarna om den är delade. Men enligt arrangörerna har baren, i två våningar, blivit en av de mest populära platserna att följa spelet ifrån och den har byggts ut.
