Tiden vill inte riktigt räcka till för allt som Annette Andersson skulle vilja göra.

– Nej, jag jobbar deltid och 11,5 timmar i veckan räcker inte så långt. Jag har massor som jag skulle vilja göra. Det finns många idéer i mitt huvud, säger hon.

Hon trivs väldigt bra med att arbeta i Saltviks församling.

– Att jag inte kommit på detta tidigare kan jag inte förstå. Men kanske man måste gå igenom en livskris för att tänka i andra banor, säger hon.

Annette är utbildad erfarenhetsexpert och känner att hon har en förståelse och empati för hur andra kan ha det.

– Jag vill finnas där för andra. Jag vill hjälpa med det jag kan.

Sedan en tid tillbaka leder hon en grupp för tjejer i åldern 13-16 år. De samlas en gång i veckan på Mariagården i Saltvik.

– Vi har också en Snapchatgrupp där vi kan prata med varandra när som helst.

Vad gör ni när ni träffas i gruppen?

– Vi sitter och pratar om allt mellan himmel och jord. Vi spelar spel. Vi har inte så många spel så vi behöver fler. Har någon något spel som de vill avvara tar jag gärna emot, säger Annette.

Gruppen har också bakat och lagat julgodis före jul.

Nu håller Annette på att färdigställa ett rum i Mariagården där tjejgruppen skulle kunna samlas.

– Jag har en soffa, soffbord, en tv och dvd. Nu ska jag ansöka om att vi skulle få måla om i rummet, få upp en gardinstång och få gardiner. Då tror jag att det blir riktigt mysigt, säger hon.

Alla är välkomna

Just nu är det fyra tjejer i gruppen men Annette påpekar att det finns rum för flera.

– Känner man att man vill komma är man välkommen.

Hon har också erbjudit sig att hjälpa till med läxläsning och planerar även in en middag som alla ska laga tillsammans.

– Sportlovet är snart på kommande och då vill tjejerna göra något kul. Vad det blir vet vi ännu inte. Om snön finns kvar skulle det vara roligt att åka till Germundö.

Kvinnogruppen som Annette startat har hunnit samlas en gång.

– Jag vill samla kvinnor som känner att de vill träffa andra kvinnor, prata och umgås. Det kan vara lätt att bli ensam i dessa tider. Kanske är man sjukskriven, hemma med barn hela dagarna, arbetslös eller nyinflyttad och känner att man skulle vilja ha någon att prata med.

Meningen är att man nu ska ha en träff i februari, vilket datum är ännu oklart.

– Vi sitter i kyrkan, dricker te, äter något gott till och pratar. 

Vad pratar ni om?

– Det kan vara allt möjligt. Livet överlag. Jag tror det är viktigt att man har möjlighet att vara delaktig i ett sammanhang. Det finns många som sitter hemma och känner sig ensamma.

Annette tror att kvinnor, kanske mer än män, har behov av ett socialt umgänge.

– Vi har en herrlunchgrupp som samlas en gång i månaden. Då lagar de mat och diskuterar. En grupp för kvinnor behövs också.

Grupp för unga killar

Annette tar också upp Facebook och att man där, för det mesta, ser det perfekta, det som är bra.

– Inga familjer eller människor är perfekta. Alla har dåliga dagar men är man ensam och ser hur andra har det på Facebook kan man kanske känna sig ännu mer ensam eftersom man inte har det lika fint.

Hon tycker att det är viktigt att alla har någon som de kan prata med.

– Jag kan ibland få telefonsamtal på natten. Jag svarar för jag känner att kan jag hjälpa så vill jag göra det.

Annette hoppas också att man skulle kunna få ihop en grupp för unga killar.

– Då skulle det vara bra med en manlig ledare tror jag. Det är viktigt att pojkar har möjlighet att ha en manlig förebild i sina liv.

Hon hoppas att fler vill komma med i de olika grupperna.

– Bara för att vi samlas i kyrkan eller i församlingshemmet betyder det inte att man måste vara med i kyrkan eller vara troende. Församlingen ska vara öppen och ta emot alla. Vi behöver alla varandra och alla behöver någon som man kan prata med när allt känns tungt och ensamt, säger Annette.