Jag har svårt att bestämma mig för om jag tycker om nyheten att ett hus ska flyga till månen eller inte. Världen brinner bokstavligen och man kunde tycka att all tid och alla resurser skulle läggas på freds- och klimatarbete, inte på något som kan uppfattas som trams.

Sedan vänder tanken och jag tycker det är något oerhört njutningsfullt i att den här nyheten tränger igenom flödet.

Det handlar alltså om en röd svensk stuga med vita knutar som ska ta steget från att vara en symbol för svensk landskapsidyll till att bli en rymdikon. På onsdag morgon klockan 08.11 finsk tid lyfter den i en SpaceX Falcon 9-raket från Kennedy Space Center i Florida, USA och färdas fyra månader genom rymden före den blir den första byggnaden på månen.

Bakom idén och visionen står konstnären Mikael Genberg som i ett pressmeddelande från Visit Sweden konstaterar att ”Det tog bara 25 år” från idé till handling. Det här är hans sätt att förena konst, arkitektur och innovation.

Månhuset ska placeras på månens norra halvklot, på ett solbelyst område. Värt att notera är att vi inte kan fly dit när vårt jordklot fullständigt havererar, huset är nämligen inte större än en leksak och väger omkring 100 gram.

”Är inte ett hus på månen exakt vad världen behöver just nu?”, frågar sig Mikael Genberg. Och kanske är det precis så.

När världen är mörk och ekonomin svår är det konsten och litteraturen som hjälper oss fly undan mentalt en stund.

Kanske kan regeringen Orpo, som valt att höja momsen på våra själsliga plåster, blicka upp mot månen och se om de får en skymt av det lilla, röda huset och fundera på dess symboliska plats också på jorden.