Annika Hambrudd är uppvuxen som bonddotter i Jomala, Torp och hon fick tidigt vara med i göromålen på gården.

– Jag har minnen av att jag tidigt fick vara med och åka traktor. Jag tyckte att det var roligt att få vara med mamma och pappa i det dagliga arbetet. Vi bodde strax utanför byn och det var dit jag åkte för att umgås och leka med vänner. Mamma brukade säga att när hon såg en cykellykta som vinglade över vägen visste hon att jag var på väg hem.

Annika Hambrudd gick årskurs ett till fyra i Södersunda skola och sedan årskurs fem och sex i Vikingaåsens skola innan det blev dags för högstadiet i Kyrkby.

Vad ville du bli när du blev stor?

– Som liten ville jag bli skattletare eller arkeolog. Jag tyckte att det verkade spännande. Jag minns att jag tog mammas smyckeskrin och grävde ner det på gården. Sedan gjorde jag en karta.

Men Annika Hambrudd glömde sedan bort hela saken. Efter ett år hittade hon skrinet som hon sedan lade på trappan.

– Mamma hittade det och blev inte så glad eftersom det fanns smycken i det som mormor haft. Men att hon inte saknat det på ett år visade hur ofta hon använde smycken, säger Annika Hambrudd och skrattar.

Efter att hon gått ut högstadiet hade Annika Hambrudd det knepigt att veta vad hon skulle utbilda sig till. Hon gick en adb-linje vid yrkesgymnasiet och sedan på sociala linjen.

– Det var då en allmän linje. Jag valde den för jag hade tankar på att bli jurist. Men så blev det inte.

Jobba med människor

Efter att Annika Hambrudd hade gjort praktik på polisens brottmålsavdelning och sedan sommarjobbat där bestämde hon sig för att utbilda sig till socialarbetare.

– Jag hade kommit i kontakt med samhällets baksida och kände att jag ville arbeta med människor som hade det problematiskt och hamnat i svåra situationer.

Hon åkte till Stockholm för att studera vid Socialhögskolan. Sista året då hon hade praktik kom hon i kontakt med projektet ”Lugna gatan” som var ett förebyggande projekt för att öka tryggheten för yngre i city.

– Där jobbade jag i två år innan jag fick arbete vid Stenby enheten i Rinkeby. Där arbetade jag enbart med romer och med allt från barnfamiljer till utkomststöd. Jag arbetade med det till projektet lades ner och de sista åren i Stockholm arbetade jag främst med ungdomar.

I Stockholm träffade Annika Hambrudd också sin blivande fru Christina som är hemma från Storuman.

– Vi kände båda att vi ville flytta bort från storstan. Stockholm var inte vår plats utan vi ville ut i naturen. Christina kände att hon inte ville flytta tillbaka hem till Storuman så det blev Åland.

Annika Hambrudd sökte en tjänst vid barnskyddet och fick den. Sedan 2017 är hon socialkurator vid BUP men är nu tjänstledig för arbetet som utbildnings- och kulturminister.

Uppvuxen med politik

Redan tidigt var Annika Hambrudd intresserad av politik. Hennes farfar var lagtingsman på 1970-talet och hennes pappa var aktiv inom Centern i Jomala.

– Man kan säga att de kom helt naturligt att bli intresserad. Kanske fick jag det också med modersmjölken, säger hon.

Annika Hambrudd blev tidigt engagerad i Ungcentern och på den vägen har det fortsatt.

Hade du någon tanke på att bli minister någon gång?

– Sådana planer har jag aldrig haft. I senaste valet siktade jag på att komma in i lagtinget. Det var mitt mål. När jag inte gjorde det lade jag det åt sidan.

Eftersom Centern skulle få fyra ministerposter skulle hon komma in i alla fall. Men då hon fick förfrågan om att bli utbildnings- och kulturminister tvekade hon.

– Min fru fick övertala mig. Hon sade att man inte behöver kunna allt från början och att jag skulle ge det en chans. På den vägen är det. Arbetet är oerhört intressant men inte alltid så enkelt. Ibland är det tuffa beslut som måste tas. Den här mandatperioden blev inte heller som de flesta tänkt på grund av pandemin som påverkar alla.

Uppskatta det lilla

På fritiden är Annika Hambrudd gärna ute i skog och mark tillsammans med Christina och hundarna Astrid och Elsa.

– Egentligen har jag inte så mycket tid som jag egentligen vill ha men vi har fått en balans i livet. Det är bra att ha två hundar så man kommer ut. Ifall jag inte gör det springer jag på löpbandet. Jag gillar också att åka skidor och springa i naturen men när inte det går är löpbandet ett bra alternativ.

Annika Hambrudd gillar också att sitta ute oberoende av årstid.

– Vi klär på oss och sedan går vi ut och eldar och lagar mat eller grillar då elden falnat. Men det blir på helgerna. Det är en fin avkoppling.

Hur ser framtiden ut?

– Att vi ska ta oss igenom denna pandemi som vi troligen får leva med och lära oss förhålla oss till. Jag vill gärna fortsätta inom politiken om jag får förtroende framöver. Jag vill och hoppas också att alla som bor på Åland ska kunna må bra och känna att det är helt okej att leva här. Att vi kan vara nöjda med livet och uppskatta det lilla, ibland kan vi ha svårt med det.

» Födelsedag 50 år

Annika Hambrudd

Namn: Annika Desirée Hambrudd.

Född: Den 22 januari 1972 i Jomala.

Bor: I Jomala.

Yrke: Socialarbetare, utbildnings- och kulturminister.

Familj: Frun Christina, Jack russellterrierna Astrid och Elsa.

Intressen: Hundar, natur och miljö, plocka svamp och fiska, läsa.

Firar: Firar inom familjens fyra väggar.