Vi hinner knappt sopa ut julen med allt glitter innan schlagerglittret ska förgylla våra lördagskvällar. Det första vårtecknet är här.
I morgon kväll är det nämligen premiär för den 64:e säsongen av Melodifestivalen. Och jag måste erkänna direkt att jag tycker det vore dags att förnya konceptet rejält, såsom man gjort i Finland. Utan att här gå in på detaljer så har Yle med sitt UMK, lyckats vaska fram ett format som känns fräscht 2024. SVT har kört på med i stort sett samma koncept och upplägg sedan 2002 då man började med delfinaler. Ett 22 år gammalt recept som ännu tycks funka ändå.
Vi vet att det viftas med ballonger och det är ungefär samma typ av låtar. Samtidigt är det kanske just det som gör att vi älskar denna folkfest. Igenkännings- och trygghetsfaktorn väger tungt. Varför våga ta risker och förnya för mycket?, kan man undra.
Vi tittar ju och likväl skriver jag om detta SVT-bygge varje år. Nu för 21:a gången.
Och lite förnyas det ändå. I år skippar man andra chansen och kör i stället fem deltävlingar mot tidigare fyra men med bara sex låtar i varje program mot tidigare åtta bidrag. I höstas skickades 2.624 bidrag in till Melodifestivalen. Med en ny femte delfinal blir antalet låtar i år 30 mot tidigare 28. Kul att det är så många spännande debutanter i år, både nya artister och låtskrivare. Hoppas detta betyder att det också kommer att låta nytt med lite nytänk.
Programledare är Carina Berg. Det känns helt rätt. Hon har allt. Rutin, grace och humor.
Det är som vanligt dumt att i detta läge spå vem som tar hem sångfågeln utan att ha hört en enda låt ännu. Men varje år tycker jag att det i alla fall på pappret finns namn som SVT gärna vill skicka till eurovision. Ifjol var allt riggat för Loreen, det var uppenbart så fort hon fick presentera sitt bidrag. Då ville SVT verkligen vinna – och de lyckades. I år är jag inte lika säker på att man vill vinna igen. Det är inte billigt att arrangera ESC.
Men en som vill vinna, åtminstone Mellon, är nog Danny Saucedo. Han har sedan tidigare två silver och ett brons i Melodifestivalen. Danny har öppet berättat (jag såg och hörde det i hans egen krogshow på Börsen), hur oerhört tungt han tog förlusten 2012, då han tävlade mot Loreen och kom på en andraplats med ”Amazing”. Loreens ”Euphoria” var oslagbar. Otur den gången. Nu lyser Loreen med sin frånvaro och Danny kommer inte tillbaka hit igen med en dålig låt. Nu vill han ha revansch.
2021 gick Danny till final med en ny smalare genre i ”Dandi dansa”. Innan dess tävlade han med gruppen E.M.D. och som soloartist med ”In the Club”.
Om inte Danny vinner i år finns ju tunga utmanare i två andra tidigare silvermedaljörer, Dotter och Marcus & Martinus och kanske LIAMO, som tillsammans med Hanna Ferm tidigare tagit brons. Men detta är spekulation. Det kan lika bra bli en nykomling, en underdog, som tar hem det hela. Det har hänt många gånger innan. Jag återkommer med att tippa vinnare inför finalen den 9 mars i Stockholm när jag både sett och hört alla finalbidrag.
Den 9 februari kommer jag att sätta betyg på de finska UMK-låtarna och jag kan redan nu säga att någon ny ”Cha Cha Cha” får vi inte, men en hög standard serveras från ett utsålt Nokia arena i Tammerfors.
Festen kan börja!
David Lindström
Ålandstidningens schlagerexpert