Det estniska nationalarkivet brottas med samma utmaningar som landskapsarkivet, fast i lite större skala.

– Vi arbetar på med att digitalisera materialet. Hittills är fem procent av samlingen digitaliserad. Vi har börjat med kyrkböckerna och sådant material som är mest efterfrågat, säger personalchef Sigrit Mahla.

Landskapsarkivet digitaliserar också men har inte kommit lika långt, säger landskapsarkivarie Åke Söderlund vars personalresurser skiljer sig från Estlands nationalarkivs, med dess 196 anställda. Han förklarar dessutom att man i Finland av copyright-skäl inte i första hand digitaliserar originalmaterialen, utan de befintliga mikrofilmskopiorna.

Imponerade över GE-arkivet

De vanligaste arkivärendena är släktforskning och historiska utredningar av olika byggnadsprojekt.

– Vi är imponerade över hur ni lyckades få med Gustaf Eriksons arkiv på Unescos världsarvslista. Som jag förstår var det ett samarbete mellan bland annat landskapsarkivet och sjöfartsmuseet, säger Kristi Ots, som talar svenska och är väl insatt i åländska förhållanden.

Finns det några åländska skatter i det estniska arkivet?

– Jo vi har faktiskt en brevväxling mellan estniska ambassaden och Förenade nationerna i samband med 1921 års förhandlingar om demilitariseringen, säger Kristi Ots.

Och här på landskapsarkivet, finns det något Estlandsanknutet?

– Faktum är att vi har historiska foton från de svenskspråkiga delarna av Estland, från Mats Dreijers arkiv, säger Åke Söderlund, och tillägger att han gärna skulle studera de estniska ambassadbreven.

Förutom landskapsarkivet har de estniska besökarna även fått en guidning genom självstyrets alla instanser och liksom de främsta sevärdheterna.