Ett säkert tecken på att det lackar mot jul är utgivningen av ”Sanct Olof”, Ålands prosteris årsbok för kyrka och kultur. Årets utgåva, den 77:e i ordningen, har temat vatten. En av boken huvudtexter är hembygdsforskaren Johan Granlunds redogörelse för exakt var i Lemböte S:t Olofs offerkälla ligger. I maj i år företog han en expedition, utrustad med bland annat slagruta, tillsammans med överantikvarie Marita Karlsson, som inventerat området kring Lemböte kapell och Sankt Olofs källa på 1970-talet, markägaren Sally Torsson samt redaktör Kiki Alberius-Forsman. Syftet var att fastställa källans plats, vilket man anser sig ha lyckats med.
Bild
– Vi tror att den ligger här i ett nutida dike. Förr var marken bredvid den kuperade lunden Nyvärva, berättar han.
Diket löper längs med Lembötevägen som även passerar Lemböte by. Platsen för källan utmärks av en stor fura.
För tusen år sedan
Enligt helgonsägen frammanade S:t Olof källan då han passerade Åland på väg hem till Norge. Han stupade senare i slaget vid Stiklestad år 1030 och enligt sägnen uppenbarades strax därefter hans helighet genom ett stort antal underverk. Kort därefter byggdes domkyrkan Nidarosdomen i Trondheim, där hans reliker förvarades. Olof blev Nordens första och mest populära helgon. Han är som bekant även Ålands skyddshelgon.
Bild
– Vi närmar oss alltså tusenårsjubileet till minne av hans död. I Norge har man redan börjat planera firandet, säger Kiki Alberius-Forsman som tycker att landskapet snabbt borde sätta upp en informationsskylt om källans historia.
– Sägnerna säger att man i hednisk tid offrade här till sina gudar, här drack man av det livgivande vattnet och här skedde underverk, sjuka lemmar blev friska, därav namnet Lemböte trodde man, säger Johan Granlund som i sin artikel citerar flera historiska omnämnanden av offerkällan.
Undervattensakvareller
Men ”Sanct Olofs” 171 sidor innehåller mycket mer. 32 skribenter bidrar med artiklar, dikter, böner och reflektioner om vattnets livsviktiga betydelse för människan. Årets debutanter är Ben Johans, Ann Nedergård, Amanda Ekström, Jonathan Vik, Stefan Edman, Daniel Boyacioglu, Maarit Wall, Maria Björkgren-Vikström och Frans Erlandsson.
– Intresset är stort för att bidra. Det råder lyckligtvis skrivklåda på Åland, säger redaktör Kiki Alberius-Forsman förnöjt.
Som traditionen bjuder presenteras en konstnär. I år är det Anette Gustafsson, vars skimrande akvareller från såväl ovan som under vattenytan, lyfts fram i en porträttintervju.
Bild
