Under förra året publicerades en rapport vid London School of Economics and Political Science som åter placerade Åland bland de mest framgångsrika regionerna i Europa under 1900-talet fram till 2010, enbart slaget av Navarra, Bolzano och Rogaland.
Åland har gjort en makalös resa från att ha varit en fattig avkrok mitt i Norden till att bli en av de mest framgångsrika regionerna i Europa. Resan gjordes i mångt och mycket tack vare framgångsrika entreprenörer som var risktagande och vågade blicka bortom de för tiden givna sanningarna om att utkomsten skulle komma från att bruka jord och fiska.
Vi har levt bra på dessa generationers iver att ta nästa steg. Men det där är historia. Börjar man skrapa på ytan är det rätt tydligt att Ålands ekonomiska utveckling under 2000-talet varit allt annat än framgångsrik – inte minst sedan finanskrisen. Trots detta slår vi oss fortfarande för bröstet och lyfter fram oss själva på gamla meriter när vi möter folk utifrån.
Men nu är det dags att ta nästa steg – för vi halkar efter.
 
Enligt Åsubs senaste konjunkturbarometer har vi en avtagande och vissa år även negativ tillväxt inom näringslivet. Omsättningen sjunker. Det finns även exempel på det motsatta, men Åland som helhet går inte längre så bra.
Vad görs då åt detta?
Inom näringslivet jobbas det dagligen mycket hårt med att hitta nya vägar och nya marknader. Men det är svårt. Regelverk har gjort att åländsk ekonomi blir allt mer sammankopplad med den finländska ekonomin eftersom handeln med Finland ökar på bekostnad av handel med övriga regioner i Europa.
Det här är en utveckling som står helt i strid med övriga EU:s utveckling där handeln mellan regioner blir allt viktigare och vitala komponenter av ekonomin och där nationalstatens roll förminskas. Man handlar helt enkelt mer med andra än inom enbart inom det egna landet.
Varför lyckas vi inte med den resan på Åland? Kort och gott handlar det om byråkrati och regler. Vi har inte lyckats ta del av den inre marknaden och framför allt arbetar näringsliv och det politiska inte ihop i den utsträckning som behövs för att riva barriärer och hitta nya vägar.
Vi har även fastnat i system där vi upprätthåller det vi har samtidigt som vi är väldigt dåliga på att ta tillvara – och framför allt komma med – nya idéer.
Så vad ska vi göra?
 
För det första måste vi tillsammans bli bättre på att lyfta de företag och individer som lyckas utanför Åland och som bygger nytt. Vi måste skapa en sinnebild av Åland som modernt och intressant, inte enbart lyfta fram det som har varit och vara stolta över det.
Nytänkande individer och djärva idéer behöver uppmuntras och backas upp, och vi måste ta lärdom av våra närregioner. Enligt Bloomberg är såväl Finland som Sverige topp tio i världen vad gäller innovationer.
Att göra samma resa här som i Finland och Sverige är inte helt enkelt och kanske inte heller görbart rakt av. Men vi har kunskapen. Det finns väldigt högt kunnande inom en mängd områden på Åland. Men vi är dåliga på att ta vara på det, och vi är dåliga på att skapa arenor för de personerna att utvecklas på Åland. Resultatet? Många ålänningar bygger sina innovativa bolag utanför Åland i stället.
Det finns inget som säger att dessa individer inte kunde göra samma resa här med sina bolag. Vi behöver bara ställa om fokus och se vad som attraherar de här företagen och individerna. För kompetensen finns!
Det är hög tid att lämna komfortzonen och satsa på framtidens företagande.

Daniel Dahlén