Att vår miljö inte mår bra och att vi måste ta till kraftåtgärder står klart för de flesta. Vi ser dagligen nya tecken på att saker och ting inte står rätt till. Allt från osedvanlig torka till stormar talar sitt klara och tydliga språk. Vår natur mår inte bra och vi måste göra insatser nu.
Men vi måste göra rätt saker. Lämna grova generaliseringar åt sidan och tänk hållbarhet i flera steg. Det finns en dröm, hos företrädesvis personer med en socialistisk grundsyn, att miljörörelsen även ska leda till ett samhälle bortom kapitalism och konsumtion. Den drömmen är inte realistisk. Den inställningen glömmer de hos individen grundläggande drivkrafterna. Drivkrafter
som värnar och värderar hem och familj. Som ger medborgarna frihet men samtidigt förväntar sig medborgerligt ansvar. Där arbete ska löna sig och där företag ges möjlighet att växa och därmed bidra till vår välfärd.

När vi nu ser närmare på det prisade åländska miljöarbetet genom programmet Bärkraft saknar vi tyngdpunkt vid dessa grunder. De fyra hållbarhetsprinciperna som man bygger mycket av sitt arbete på är förvisso principer framtagna av framstående akademiker och internationellt vedertagna–men problemet kvarstår ändock. De tar inte de grundläggande drivkrafterna i beaktande.

Lagtinget har mycket välförtjänt lyft fram detta i flera omgångar och påtalat det för landskapsregeringen. Att lagtinget vill ha en komplettering där behovet av av BNP- tillväxt lyfts fram samt att alla näringsgrenars konkurrenskraft bibehålls i jämförelse med motsvarande näringsgrenar i våra närområden. Detta har sedan lindats in i svepande mål i Bärkraftsarbetet. Landskapsregeringen har valt att gå emot lagtingets önskan då det inte finns med som en av hållbarhetsprinciperna. Det är anmärkningsvärt men ändå tydligt och klart att landskapsregeringen inte vill se en sådan komplettering.

Än tydligare blir det när vi börjar skrapa på ytan. Plötsligt ser vi kampanjer från landskapsregeringen som uppmanar konsumenter att inte konsumera. Det är dåligt för miljön, hävdar avsändaren. Det är ett antagande som är fel. Konsumtion är en grund för att vi ska kunna ta steget. Vi ska utveckla samhället, inte avveckla. Utan konsumtion kommer vi inte vidare. Men det är rätt sorts konsumtion som krävs. Inte mindre konsumtion.

Vi ser även att det börjar komma en oro i det åländska näringslivet och även bland landskapets egna tjänstemän. Bakom den fina gemensamma fasaden hörs starka röster som säger att Bärkraftsprojektet är inne på fel väg.
Landskapsregeringens politik medför kostnadsökningar och ingen tänker på det åländska näringslivets fortlevnad. De åländska företagen får inte samma möjligheter som sina konkurrenter i närregionerna och samtidigt startar landskapet och landskapsägda företag nya bolag utanför Åland. Detta i en tid då många åländska företag kämpar med sin lönsamhet. Vi har ingen näringslivspolitik, bara en starkt vinklad miljöpolitik.

Vi måste nu lyfta blicken och se realistiskt på verkligheten i det fortsatta viktiga miljöarbetet. Tänka långsiktigt och hållbart även ekonomiskt. Den framtida välfärden måste säkras. Lyft in komplementet som lagtinget tagit fram och styr in på rätt väg. Då kan vi utveckla hela samhället i en positiv riktning. En utveckling bortom idealismens vackra chimärer.

Daniel Dahlén