Höstterminen är här och elever över hela Åland har gått sina första dagar i skolan. Några har gått till skolan med raska, förväntansfulla steg. Andra har motvilligt släpat fötterna efter sig. För alla är skolan inte en trygg plats. För vissa är skolan en plats där man blir osynlig, retad eller slagen. Eller allt på en gång.
I en enkät utförd på Åland förra året där föräldrar på samtliga åländska skolor, förutom på norra Åland, har fått svara bland annat på frågor om mobbning, anger ungefär 40 stycken att det på något sätt finns mobbning i skolan. Av 1.445 enkäter svarade 87 procent på frågorna. 40 utsatta barn kanske inte låter mycket, men för det första kan man anta att det finns ett visst mörkertal här, många barn berättar inte hemma om vad de utsätts för i skolan. Dessutom: ”Varje fall av mobbning är ett misslyckande”, som Johan Ehn (MSÅ), då utbildningsminister, uttryckte det i en artikel i Ålandstidningen som handlade om enkäten.
Ett förslag till en ny grundskolelag ska ges till lagtinget i maj 2018. Och det är på tiden. I den gamla lagen från 1995 nämns ordet mobbning inte en enda gång. Sökningar på trakasserier, bråk och andra ord kopplade till mobbning ger heller inte några träffar.
Så det är hög tid med en ny lag. Och det är hög tid att mobbning ingår i grundskolelagen.
I en debattartikel i Ålandstidningen den 12 augusti i år, och sedan också i en intervju, menar Sia Spiliopoulou Åkermark, jurist och förälder, att den åländska skollagstiftningen är undermålig och att ansvaret för att hantera mobbning inte är entydigt fastställt. Hon efterlyser en speciallagstiftning om mobbning.
Lantrådet Katrin Sjögren (Lib) säger i en intervju med Ålandstidningen att partiet vill att den nya grundskolelagen ska innehålla åtgärder mot mobbning. Och Tony Asumaa (Lib), nuvarande utbildningsminister, sade så sent som i mitten av augusti i år att mobbning kommer att ingå i lagen, men att det däremot inte kommer att bli en speciallag mot mobbning.
”En lag eller en lagparagraf tar inte bort mobbningen. I stället bör respekten för varandra bli bättre och det jobbar man med i skolorna. Att arbeta i grupp är också viktigt”, säger han.
I ett debattinlägg går Barbro Sundback till hård kritik mot detta. Hon menar att med en sådan logik skulle vi inte behöva någon strafflag alls.
Mobbning ger konsekvenser långt upp i vuxenåldern. En engelsk studie, presenterad i Lancet Psychiatry och omskriven i Läkartidningen, visar att individer som utsatts för mobbning i skolan och/eller misshandel i hemmet i hög utsträckning har psykiska problem som vuxen. I undersökningen var överrisken för de som utsatts för mobbning mellan 50 och 100 procent jämfört med dem som inte utsatts för mobbning eller misshandel. Enligt en av författarna så är det tydligt att mobbning kan få stora konsekvenser under lång tid för den som utsätts.
Mobbning som begrepp finns i princip inte som juridisk term. I Sverige talar man om ”kränkande behandling”. Kränkande behandling finns med i två svenska lagar, diskrimineringslagen och skollagen. I Sverige kom ”kränkande behandling” med i skollagen 2009 och det lagliga skyddet omfattar också mobbning. I lagen står det klart och tydligt att huvudmannen och personalen på en skola har en skyldighet att utreda och vidta åtgärder och att handlingsplikten inträder snart personal eller huvudman fått kännedom om att ett barn eller elev känner sig kränkt.
Att mobbning måste in i den åländska grundskolelagen är självklart. Om det blir som en speciallag eller inte kanske inte är det viktigaste. Det viktigaste är att det tas krafttag och att formuleringarna i den nya grundskolelagen är tydliga och konkreta och inte ger upphov till olika tolkningsmöjligheter. Luddiga kommentarer om att ”mobbning ska förebyggas” hjälper inte någon som är utsatt. Och att man ”ska arbeta i grupp” är en ren förolämpning mot den som knappt vågar sätta sin fot i skolan.
Petra Dahlgren