Mats Adamczak säger, när han presenterar studien för media, att man sökt efter svar på hur det åländska näringslivet egentligen mår.

– Vi har en tendens att bara se på den positiva sidan.

Det kan till exempel påstås att skattegränsen har varit lönsam, utan att man redogör för vad den faktiskt inneburit, säger han.

– Det är som att säga hur många mål framåt man har gjort. Men det är meningslöst om man inte också säger hur många mål man släppt in.

I det 27 sidor långa dokumentet målas orosmolnen upp. Åland anses vara kvar i 1990-talets analoga tänkande, där man inte förstått sig på dagens förändrade beteenden gällande allt från hur vi vill idrotta till hur man dejtar.

– Förstår man inte beteenden får man problem med sin affärsmodell, säger Mats Adamczak.

Lönerna halkar efter

En stor del av studien utgår från bnp-statistik som bland annat visar hur Åland har halkat efter Finland och Sverige.

– Sedan 2017 har vi även ett sämre bnp per capita är snittet i EU.

Skatteundantaget är ett annat område som berörs.

– EU:s inre marknad består av 448 miljoner personer. Om vi var med i den skulle vi ha 15.000 gånger fler människor att nå.

Den så gott som icke existerande e-handeln tas också upp. 2011 började e-handeln ta fart i Sverige, säger Mats Adamczak.

– Vi har missat hela det tåget.

Andra avsnitt berör sådant som att antalet pensionärer ökar på Åland, att arbetsplatserna inom den offentlig sektorn ökar medan de inom den privata sektorn minskar och att lönerna på Åland halkar efter omgivningen.

”Något måste göras”

Flera förslag som kan förbättra näringslivets utveckling läggs fram i dokumentet. Mats Adamczak säger att det till exempel behöver fattas data- och faktadrivna beslut, och att det gäller alla instanser där man fattar ekonomiska beslut.

– Även på företagsnivå skulle man må bra av att göra det.

En annan punkt på listan är att regelverk måste vara i samklang med nutiden. Här nämner Mats Adamczak evenemangsbidrag som exempel på ett område som kan bli tydligare.

– Annars blir tjänstemännen låsta.

Tillgång till EU:s inre marknad skulle vara av största vikt, säger han.

– Men jag tror inte ens att det skulle räcka eftersom vi inte har erfarenhet av webbshoppar. Jag känner till två webbshoppar på Åland. För att få en sådan verksamhet att fungera behöver man ha ett lager utanför Åland.

Näringsrätten och hembygdsrätten behöver också förändras, enligt studien.

– Jag säger inte att vi behöver ta bort näringsrätten och hembygdsrätten eller skattegränsen. Men något måste helt enkelt göras.

Tröghet i rotationen

Vilka personer som besitter viktiga poster på Åland är en annan fråga som tas upp. Till exempel ifrågasätts att personval till lagtinget är det bästa sättet att rösta fram åländska politiker. Enligt utredningen gör systemet politiker mer och mer rädda att fatta beslut som gör dem impopulära bland allmänheten.

En lösning skulle kunna vara att göra som i Sverige, det vill säga att ha listor med en turordning för kandidaterna, i kombination med att det går att kryssa i en specifik person.

– Nu är det verkligen en stor slump vem som blir till exempel näringsminister. Man kan inte ens gissa, säger Mats Adamczak.

Ett annat problem är att det finns en tröghet i rotationen av nyckelpositioner på Åland. Man sitter helt enkelt länge på sina jobb och poster, vilket gynnar vissa frågor mer än andra.

– Folk har vissa saker som ligger dem närmare hjärtat än andra.

Som exempel nämner studien att Ålandsbankens vd Peter Wiklöf har varit ordförande för Ålands näringsliv sedan det bildades 2011 och att detta knappast har missgynnat sektorn finans och försäkring.

Kan stagnera

Om inga förändringar sker stagnerar det åländska samhället, tror Mats Adamczak.

– Vi har missat e-handelsspåret och vi kan inte lita på att sjöturismen fortsätter att göra det som gjorts historiskt. Vi måste hitta andra sätt att få in pengar. Det smartaste sättet brukar vara att få i gång exporten och den möjligheten har vi inte.

I värsta fall, om tio år, kan Åland behöva avskaffa hembygdsrätten för att få in pengar genom att sälja ut marken, säger han.

– Jag skulle vilja se att alla gå ihop och säger att nu jäklar ska vi se till att skattegränsen inte är ett problem. Politiskt sett kunde man gå ihop om vindkraften. Då borde man kunna göra det även här.

Företagarna på Åland planerar nu att återkomma med fler utredningar, med fördjupningar av frågeställningarna.

– Om vi inte gör något kommer det att bli mycket stora problem, säger Mats Adamczak.