I april låg den relativa arbetslösheten, som alltså innefattar både arbetslösa arbetssökande och permitterade, på 12,7 procent, enligt en sammanställning från Åsub (Ålands statistik och utredningsbyrå). En siffra som kan jämföras med 3,4 procent vid samma tid förra året.
Orsaken är smittskyddsåtgärderna som tvingat en stor del av näringslivet att stänga tillfälligt och flera företag att permittera sin personal.
Det totala antalet arbetssökande personer, inklusive andra än arbetslösa, är nu 2.752 vilket är 1.607 personer mer än ett år tidigare.
Även om antalet arbetslösa arbetssökande har ökat jämfört med föregående månad är den stora skillnaden den kraftiga ökningen av permitterade personer, som alltså fortfarande är anställda men är fria att söka nya jobb. I slutet av april var 1.028 personer permitterade och 930 arbetslösa.
Färre lediga jobb
I april fanns det 128 lediga jobb, inklusive 40 sommararbetsplatser. Det är 312 platser färre än i april 2019. Under månaden tillsattes 219 lediga platser vilket är 189 platser mindre än under april i fjol. Flest nyanställningar registrerades i yrkesgruppen service- och försäljningspersonal, med 93 stycken.
Arbetslösheten bland ungdomar är hög. För personer under under 25 år är den 18,7 procent, jämfört med 5,3 procent i april i fjol. I åldersspannet 25 till 54 år ligger den på 12,5 procent och bland 55 år och äldre på 10,7 procent.
Även antalet långtidsarbetslösa, 243 stycken, är högre än i april i fjol, då de var 188 stycken, och utgör nu 1,6 procent av arbetskraften mot 1,2 procent i april i fjol.
Mariehamn drabbat
Betraktat kommunvis har framför allt Mariehamn en stor ökning av antalet arbetslösa och permitterade invånare, med 309 personer fler än i mars. På landsbygden var arbetslöshetstalet i april cirka 10,3 procent. Högst är den i Eckerö med 14,4 procent, i Hammarland med 12,5 och i Vårdö med 12,3 procent. I skärgården steg arbetslösheten till 7,9 procent i genomsnitt.
Åsub konstaterar att situationen på den åländska arbetsmarknaden i april 2020 kan närmast jämföras med 90-talets recession.
Petter Lobråten
