Under år 2025 satsar landskapsregeringen (LR) sammanlagt cirka 1,7 miljoner euro på vattenförbättrande åtgärder.
Närings- och miljöminister Jesper Josefsson säger att många åtgärder och projekt går in i varandra och att det utöver de 1,7 miljonerna också finns satsningar på bland annat kartläggning av sjö- och havsbottnar.
Men en ny vattenlag och vattentjänstlag är prioriterade.
I samarbete med kommunerna och Ålands vatten ska LR ta fram en vatten– och avloppsplan som kan ligga som grund för en vattentjänstlag. LR finansierar samarbetet med 20.000 euro.
Frågan är angelägen – lagstiftningen är från 1970-talet och uppdelad i flera lagar.
– Nu ska vi samla ihop, modernisera och göra en lag av det, säger Jesper Josefsson.
Vattentjänster innebär hanteringen av vatten från att det tas upp ur vattentäkten till vattenbolaget, reningen och sedan transporten ut i kranen. Efter det blir det en avloppsfråga.
Målsättningen är att lagen blir klar under den här mandatperioden.
– Parallellt pågår arbetet med en vattenförsörjningsplan för att trygga rent dricksvatten i framtiden. Vi måste beräkna att vi blir fler, att företagen växer.
Gammal och otydlig lag
Den stora utmaningen är ändå att få till en vattenlag, något som varit aktuellt i tio år. Huvudsyftet är att förbättra vattenkvaliteten.
– Anledningen till att man inte lyckats är att det inneburit för stora inskränkningar på näringslivet. Resultatet måste bli ekonomiskt hållbart.
Även vattenlagen planeras bli klar under den här mandatperioden.
– I den här frågan gör jag troligtvis både näringslivet och miljösektorn besvikna.
Lagstiftningen är gammal och otydlig och gör det svårt för näringslivet att planera framåt.
– Min målsättning är att sänka ambitionsnivån och att göra en mindre revidering, kanske presentera den i delar.
Åtgärder i urval
• VA-åtgärdsplan för vattenförsörjning, hantering av dagvatten och beredskapsåtgärder.
• Projektet Rent vatten och ökad biologisk mångfald, åtgärder såsom anläggning av våtmarker, förbättring av sedimenteringsdammar, bortledning av avloppsvatten och säkrare pumpstationer utförs samt vassröjning.
• En regional vattenförsörjningsplan för att säkra tillgången på dricksvatten.
• Arbetet med en vattentjänstlag påbörjas.
• Arbetet med en ny vattenlag för Åland pågår.
• Stärka rovfiskbestånden (”gäddpaketet”).
• Pafmedel för miljöverksamhet till ideella organisationer eller andra som uppfyller principerna för verksamhetsstöd.
Källa: Landskapsregeringens budgetförslag för 2025.
Finland arbetar som bäst med en ny vattenlag.
– Den vägleder hur vi utformar vår. Vi ska lägga oss på ungefär samma nivå eftersom det till stora delar handlar om samma vattenområden.
Men konkurrenssituationen ska inte bli sämre för Åland i förhållande till Finland. Då finns en risk att exempelvis fiskodlingen flyttar från åländskt vatten till finländskt.
Vad säger näringslivet om arbetet med vattenlagen?
– Det värsta är att vara i limbo. Det är bättre att veta vad som gäller, än otydlighet. Men vi måste försöka hitta en balans.
Är planerna realistiska?
– Ja, men jag skulle vilja göra mer. Lagstiftningen är utmanande. Till exempel miljöbyrån är inte stor och lagstiftningen är komplicerad. Cirka 59 procent av byråns medel går åt till vattenförbättrande åtgärder.
Man ligger efter och nya EU-direktiv måste prioriteras.
– Det mesta arbetet går tyvärr till lagstiftning som inte ger oss så mycket.
Dessutom ska havsplanen enligt EU-krav revideras till år 2027.
– Det är en plan för hur vi vill använda vårt havsområde och genom den fick aktörerna upp ögonen för havsbaserad vindkraft på Åland.
