I slutet av oktober begärde landskapsregeringen (LR), med anledning av sitt tillsynsansvar, en utredning över Ålands gymnasiums uppdrag gällande Gritlab. Nu har Ålands gymnasium skickat utredningen till LR.

Landskapsregeringen har bett Ålands gymnasium att svara på frågor gällande flera punkter, bland annat över antagningsprocessen och utmaningar kring studiekonceptet (se faktaruta).

Redogörelsen har sammanställts av dåvarande rektor för Ålands yrkesgymnasium (ÅYG) Gitte Holmström och kompletterats av förvaltningschef Ronny Holmström-Wall.

Antagningsprocessen

Enligt uppdraget skulle ÅG anta två grupper med olika status. Den första gruppen skulle antas genom en elektronisk urvalsprocess, i enlighet med utbildningskonceptet. Den andra gruppen var de som ville avlägga en hel- eller delexamen. Det gjordes aldrig någon skillnad mellan dessa utan resultatet blev att alla antogs till utbildningen enligt den elektroniska urvalsprocessen.

”Det gjordes aldrig en utredning av vilka studerande som uppfyllde antagningskraven för gymnasieutbildning. (...) Det borde skrivits ut att sökande med utomnordiska betyg antas enligt prövning och eventuellt att urvalsprovet fungerar som prövning för dem”, står i redogörelsen.

Samarbetet med Paf

Utredningsförfattarna uppger att de tycker att samarbetet med Paf har fungerat utmärkt och att de problem som har uppstått har diskuterats och utretts.

Övervakningen och ansvaret för utbildningen har Paf haft hand om, medan ÅYG haft hand om uppgifter vad gäller myndighetsutövning.

”De gånger oegentligheter av en eller annan art rapporterats till ÅYG har skolan i samråd med Gritlab-ansvariga på Paf vidtagit åtgärder i enlighet med gymnasielagen”, skriver man i redogörelsen.

Lärarlöst studiekoncept

I utredningen slås fast att ett lärarlöst koncept både är en utmaning och en styrka då eleverna själva ska ta ansvar för sina studier och att problem på en arbetsplats eller i en klass uppstår både med eller utan förman. Man framhåller att varje studerande även undertecknat ett ”working agreement” där ordningsregler fastslogs och att både skolan, Paf och anlitade jurister synat och tolkat lagar och rutiner för att säkerställa att de studerandes rättigheter och skyldigheter har tagits i beaktande.

”Under dessa diskussioner och granskningar har det framkommit att en studerande i vissa fall har större rättigheter än vad en anställd har under liknande omständigheter”.

Yrkesprov, bedömning och examination

Utredningsförfattarna uppger att e-grunderna för yrkesexamen i informations- och kommunikationsteknik inte är översatta till engelska och att det har gett upphov till en hel del utmaningar. Det har bland annat varit utmanande att ordna översättning av bedömningskriterierna.

Det har funnits studerande som inte fullföljt programmet och som inte klarat att slutföra uppgifter. Dessa har avbrutit utbildningen. Utredarna menar dock att alla som har klarat utbildningen borde ha den kompetens som krävs. Dock kvarstår faktum att ingen lärare har varit närvarande vid beslut om bedömning enligt landskapslagen om gymnasieutbildning, skriver utredarna.