Christian ”Snuffe” Johansson, chef för barn- och ungdomskliniken vid ÅHS (Ålands hälso- och sjukvård) ifrågasätter de finska myndigheternas hantering av Oliver Westerlunds fall. Med familjens godkännande delar han sin syn på situationen.
– Det här är ett ärende det har gått troll i. Adhd-problematiken lyftes som en bisak, och plötsligt fastnade Oliver i en kvarn som många andra har sluppit, säger han.
Adhd är vanligtvis inte ett hinder för att få sjötjänstintyg, och Johansson menar att det verkar som att Oliver har granskats extra noga på grund av sin färgsvaghet.
– Traficom har sedan vänt sig till Arbetshälsoinstitutet, där man lutat sig mot en gammal adhd-utredning. Därifrån har det framförts att Oliver borde vara utan medicin för att se hur han fungerar innan han kan godkännas för sjötjänstgöring, men det finns inget i lagstiftningen som säger att det ska krävas, säger han.
Enligt honom väcker fallet frågor om vilka långtgående konsekvenser den här typen av beslut får.
– Det här skapar en oro för att en diagnos blir något man vill undvika, eftersom den kan leda till att man stoppas från att arbeta på bryggan eller i maskin.
Rättsosäkert
Christian Johansson efterlyser tydlighet i regelverket.
– Vi på Åland har många ungdomar som vill gå till sjöss. Då måste vi veta vad som gäller, så att inte unga börjar studera för att sedan bli stoppade. Jag ser tydliga motsägelser i Traficoms och Arbetshälsoinstitutets resonemang, säger han.
Han menar att myndigheternas tolkning av lagstiftningen är både godtycklig och oförutsägbar.
– Det har tidigare funnits en diskussion om adhd och körkort, men idag är det knappast någon som anser att adhd i sig skulle vara en begränsning för att få exempelvis ett yrkeskörkort. Lagarna är skrivna på ett sätt som lämnar mycket öppet för tolkning. Därför gör Traficom och Arbetshälsoinstitutet sina egna tolkningar, utan tydliga förordningar att luta sig mot.
Johansson ser en risk i att fler unga kan stoppas från sina drömmar på liknande sätt.
– Jag efterlyser verkligen tydlighet. Det lokala läkarintyget, som utfärdades och godkändes här på Åland, borde rimligen vara vägledande.
Diagnos över tid
En fråga som väcks är hur en adhd-diagnos ska betraktas över tid. Christian Johansson förklarar att adhd inte är en fastställd sjukdom i medicinsk bemärkelse, utan en kriteriediagnos.
– Det finns inget labbtest, inget blodprov eller någon röntgenbild som kan påvisa adhd. Det är en diagnos som ställs utifrån beteendekriterier. De kriterierna kan du uppfylla 2019, men inte 2025. Dessutom ändras de över tid. Det är något helt annat än till exempel en cancerdiagnos, säger han.
Kan en person ”friskförklaras” från adhd?
– Ja, i princip. Vi människor har satt upp kriterier för beteenden som anses avvikande. Självklart kan dessa förändras över tid.
