Sedan 1993 har den finländska staten använt sig av nettobudgetering i sin budget. Detta har inneburit att Åland gått miste om 104 miljoner euro i klumpsumma som annars hade tillfallit landskapet.
REVISION Trots att mycket har hänt på 16 år har inte sättet klumpsumman beräknas på ändrats sedan 1993. På uppdrag av landskapsrevisorerna har finansavdelningen därför undersökt hur olika förändringar, bland annat den nettobudgetering som började tillämpas 1993, påverkar klumpsumman.
Med tanke på vilken ekonomisk situation landskapet befinner sig i nu svider slutsatserna antagligen rejält. Hur mycket Åland får i klumpsumma bestäms av hur mycket inkomster staten har.
Nettobudgetering innebär att om ett projekt kostar 100 miljoner och har intäkter på tio miljoner, blir nettokostnaden 90 miljoner. Genom att man använder nettobeloppet när man beräknar klumpsumman räknas inte intäkterna på tio miljoner med.
Om man hade gjort om hur man räknar fram klumpsumman så att man även tar hänsyn till dessa bruttointäkter skulle klumpsumman har varit åtta miljoner högre i år.
Högprioriterad fråga
-Åland har gått miste om 104 miljoner euro sedan 1993 endast på grund av fenomenet med nettobudgetering. Landskapsregeringen borde utreda den totala effekten av allt det som har förändrats sedan 1993 och sedan ta ställning till om sättet man räknar ut klumpsumman på borde justeras, säger Anthonio Salminen (FS), landskapsrevisorernas ordförande.
Talmannen Roger Nordlund (C) höjer på ögonbrynen när Salminen avslöjar det stora bortfallet.
-Det där är pengar som skulle ha behövts nu.
Med tanke på landskapets prekära ekonomiska läge anser samtliga landskapsrevisorer att detta är något som landskapsregeringen omedelbart borde ta tag i, även om det är ett tidskrävande och svårt arbete.

Ålandstidningen