Bland näringslivsanalytiker har det diskuterats huruvida Alandias livförsäkringsarrangemang med Aktia var en god affär eller inte.

Tony Karlström förklarar att överlåtelsen av försäkringsansvaret på omkring 65 miljoner euro åtföljdes av lika stora tillgångar. 

– Genom Aktias 25-åriga kapitallån kan vi behålla vår balansräkning och våra tillgångar. Ansvaret i pensions-, spar- och placeringsförsäkringarna är ungefär 25 år, den tid som vi lovat försäkringstagarna avkastning. Kapitallånet i flera delar är lika långt och räntan samma som avkastningen på försäkringarna, så det finns ingen risk för Aktia med det här upplägget. Skillnaden är att lånet räknas som eget kapital och som vi kan använda för att ta försäkringsrisk.

Lånen har godkänts av Finansinspektionen för täckning av bolagets kapitalkrav.

Var lånet nödvändigt för att uppfylla er rating?

– Nej inte alls, vi har haft A- i några år. Däremot satte Standard & Poor's upp Alandia på ”negative watch" på grund av coronakrisen. De anser att vi har hög placeringsrisk i vår portfölj med aktier, fastigheter och hedgefonder, men vi delar inte den synen. Vårt bolag är också mera solvent än de flesta andra försäkringsbolag i förhållande till de försäkringsrisker vi bär.

Långsiktiga effekter

Kapitallånet ger alltså Alandia möjlighet att växa, något som också skett. Premieintäkterna ökade under första halvan av fjolåret med en femtedel. Däremot har man tagit upp lägre ersättningskostnader motsvarande en skadekvot på 73 procent, mot 95 procent året innan. 

Som en följd redovisas ett resultat på 18,2 miljoner jämfört med 15,4 miljoner första halvåret 2019. Med den högre skadekvoten skulle resultatet varit knappt åtta miljoner lägre.

Tony Karlström försäkrar att man följt försiktighetsprincipen och att det inte är fråga om skönmålning.

– Sjöförsäkring är en volatil verksamhet och ett halvt år är en kort tidsperiod. Vi gör alltid försiktiga och fullständiga reserveringar för de skadefall vi har kännedom om, men det kan ibland gå upp till två-tre år innan hela skadekostnaden är utbetald. Historiskt har totalkostnadskvoten legat högre, ofta nära 100 procent, i synnerhet medan bolaget var ömsesidigt. Det var så att säga en del av affärsidén, men nu när vi är ett aktiebolag är ju målet att göra överskott. 

Varierande resultat

Han understryker att försäkringsverksamhet är slumpmässig.

– Det går inte att dra slutsatsen att det försäkringstekniska resultatet under andra halvan av 2020 är på samma nivå som under första halvan, det kan bli både bättre och sämre. Det vi däremot kan konstatera är att de finansiella marknaderna generellt varit starka under andra halvåret.

Tony Karlström påpekar samtidigt att den post som kallas utjämningsbelopp i försäkringsbolagens resultaträkning har stor betydelse för det redovisade resultatet.

– Utjämningsbeloppet ökas på under goda år och minskas när det går sämre, för att ge ett någorlunda jämnt slutresultat.

Byter bokföringsstandard

Alandias vd påpekar att bokslut enligt den finländska redovisningsstandarden egentligen säger väldigt lite om verksamheten som helhet.

– Den värdestegring som sker på finansiella tillgångar blir orealiserad i bokslutet. Därför övergår vi från det här året till IFRS-redovisning som är mera transparent. Då frångår man utjämningsbeloppet och tar försäkringsmässiga över- och underskott mot eget kapital, samtidigt som värdeökningar i placeringsverksamheten också förs dit.

– Till följd av det kommer tidigare bokslut att konverteras så att de bli jämförbara.