Den nuvarande Kungsgårdsallén vid golfbanan i Sund med 240 år gamla askar kan bli ett minne blott. Vägen är i stort behov av underhåll vilket är svårt då träden i allén redan är hårt åtgångna.
NATUR -Vi har fått klagomål. Vägen är i dåligt skick, säger Bengt Dahlén, trafikingenjör vid landskapet.
Det är därför som företaget Trädvård TS-miljötjänst just nu är på plats i Kungsgårdsallén i Kastelholm i Sund för att undersöka träden.
För att åtgärda vägens problem behövs nämligen ganska stora åtgärder, vilket kan påverka träden ännu mer. Frågan är därför hur träden mår och i vilket skick de är. Är det värt att spara dem eller bör man i stället plantera nya?
-Trädrötterna växer in i vägkroppen och gör att beläggningen inte håller. Sedan är bärigheten dålig så hela vägen skulle behöva grundförstärkas, säger Dahlén.
Vägen är ganska hårt belastad med mycket trafik då den går ut mot golfbanan i Kastelholm.
Unik väg
Det var för några år sedan som landskapet tog över ansvaret för vägen från kommunen. Detta eftersom den anses vara av särskilt kulturhistoriskt värde, berättar Elisabeth Palamarz, överantikvarie vid landskapets museibyrå. Därför är frågan inte särskilt lätt.
-Det finns få gamla vägar kvar på Åland. Den här vägen byggdes på 1700-talet av den dåvarande Kungsgårdsarrendatorn Samuel Ehrenmalm.
Museibyrån vill därför i så stor utsträckning det går värna om vägen och allén och i den mån det går bevara den.
Från 1770-talet
Teppo Suoranta och Siv Wikström från Trädvård TS-miljötjänst inledde undersökningen av träden i måndags.
-De är i varierande kondition. Det finns träd från 1770-talet och det är också de som har de flesta problemen, säger Suoranta.
Överlag är de i ganska dåligt skick. Hittills har man tittat, känt och mätt för att få en uppfattning om hur träden mår. Därefter ska man göra en ultraljudsundersökning och även borra i dem med en digital mikroborr. På så sätt får man en fullständig utvärdering.
-Hittills har vi hittat nio så kallade riskträd, som är opålitliga, säger Wikström.
Detta innebär att de inte innehåller tillräckligt stora mängder färskt virke. Eller har ett för dåligt rotsystem att de riskerar välta. Till exempel.
-Stammarna står alldeles för nära trafiken i dag och egentligen är det askarna och lönnarnas rötter man kör på, säger Suoranta.
Vägen var från början gjord för häst och vagn, vilket inte krävde lika breda vägar som i dag.
Felaktigt beskurna
Förutom att vägen blivit bredare finns mycket annat som påverkar träden. Bland annat har man fyllt upp längs deras stammar vilket innebär att rötterna inte får tillräckligt med kväve.
-Men stympningen är det största problemet. 99 procent av träden här är stympade.
Stympar man trädet kommer det in väta och trädet ruttnar inifrån.
-De är felaktigt beskurna. Det är inte trädvård, det skulle i dag klassas som vandalism, säger Teppo Suoranta.
Detta skedde för omkring 40 år sedan. I dag vet man att stympning innebär att även rötterna ruttnar. Tar man bort en tredjedel av kronan bör man även ta bort lika mycket rötter så trädets balans bibehålls.
Två alternativ
Suoranta och Wikström ser i dag två lösningar på problemet.
-Om man vill ha kvar allén krävs beskärning och minskning av kronorna.
Detta gör man för att stammarna på träden, som i Kungsgårdsallén överlag är i ganska dåliga, ska hålla.
-Det blir mindre vikt och mindre vindfång.
För att lösa vägproblemet föreslår de att en ny väg byggs, till exempel bredvid den nuvarande.
Det andra alternativet är att ta ner de nuvarande träden och göra vägen bättre och plantera nya träd längs vägen.
-Men de nya ska vara minst tre meter från vägkanten, säger Teppo Suoranta.
Beslut till sommaren
Om ungefär tre veckor tror de att arbetet kan vara helt klart och att de kan lämna rapporten till landskapsregeringen.
-Målet är att ha klart beslutsunderlaget inom juni. Då återupptar vi diskussionen med trafikavdelningen och tittar på vad som kan göras. För vår del vill vi bevara så mycket som möjligt, säger Elisabeth Palamarz.

Matilda Andersson