Fiske är kanske den allra största binäringen på Åland. I april i år fanns det 188 personer i yrkesfiskeregistret. Värdet på den fisk de landade i fjol var 2,8 miljoner euro.
- Folk tror nog att fisket är mycket mindre än det är, säger Fredrik Lundberg, verksamhetsledare för Ålands fiskare.
För även om det storskaliga havsfisket, som hade sin guldålder på 1970- och 1980-talen, försvunnit nästan helt från Åland mår det småskaliga kustfisket, fjällfisket, ganska bra. Mängdmässigt har det inte minskat just alls sedan 1980-talet.
De viktigaste arterna inom fjällfisket är gädda, abborre, sik och gös. De berörs inte av EU:s gemensamma fiskeripolitik.
- Vi förvaltar dem själva och det är en klar fördel. Vi har kunnat utveckla fisket, priserna har stigit och ålänningarna köper fisken, säger Fredrik Lundberg.
188 yrkesfiskare
I april i år fanns det 188 registrerade yrkesfiskare på Åland. 43 av dem fick minst 50 procent och 145 kring 20 procent av sin bruttoinkomst från fisket.
- Vi har nästan ingen som bara försörjer sig på fiske. Däremot är fisket den kanske största binäringen.
Den fisk som landas på Åland är värd nästan en miljon euro per år medan fisk för ungefär 2 miljoner till landas av åländska fiskare utomlands. En stor del av fisken som landas på Åland exporteras till Finland.
Fisk populär mat
En viktig fördel för det åländska fisket är att ålänningarna uppskattar fisk som föda.
- Michael Björklund och andra har betytt mycket för den utvecklingen, säger Fredrik Lundberg.
Viktigt är också att fisk finns att tillgå både i mataffärer och andra försäljningsställen, oftast dessutom i filéad form.
- Folk fiskar inte i dag för eget behov som förr. Det är som med bärplockning, nu vill man helst köpa bären över disk.
Så det åländska fisket mår bra?
- Njae, det är ju litet i förhållande till det som varit. Men kustfisket har klarat sig relativt bra, sett till fångster och intäkter, och trots stora sälproblem.
Fredrik Lundberg understryker att det inte går att bedriva yrkesfiske där det finns säl. Fiskarna trängs därför ihop i de inre vattnen där också turistfiskarna ska rymmas.
Sälsäkra redskap i kombination med skyddsjakt är enligt Lundberg enda sättet att försöka komma till rätta med sälproblemet.
Laxfisket litet
Laxfisket är i dag en blek kopia av fornstora dagars fiske. I år fångades cirka 500 laxar i de åländska fällorna i maj och juni. Finlands och Ålands gemensamma kvot är 80.000 laxar, ungefär 20 procent tas upp i år.
Orsaken till tillbakagången är förstås EU:s förbud mot drivgarnsfiske, ett förbud som infördes för att inte skada tumlarna som dock inte finns i norra Östersjön.
- Det var ett hårt slag för Åland, särskilt som de åländska politikerna inte stödde dem som drabbades. Det var bara struntsummor som betalades för de åländska fiskebåtarna i jämförelse med vad fiskarna i Finland och Sverige fick.
Vatten som inkomst
Turistfisket efter gädda innebär en konkurrens om resursen och har, enligt Fredrik Lundberg, tärt mycket på beståndet på vissa platser.
- Men yrkesfiskarna har en ganska balanserad inställning till turistfisket, man anser att vi kan vara fler om resursen. Däremot anser sportfiskarna att yrkesfiskarna förstör för sporten, säger Lundberg.
Han tycker att vattenägarna bör se sina vatten som en potentiell inkomstkälla och sälja ut fiskerätten om de inte själva utnyttjar den.
Olika miljöförbättrande åtgärder är mycket viktiga för fisket.
- Vi måste vara mycket varsammare med och se till att restaurera röjvassvikar och grunda flador som är viktiga uppväxtmiljöer för fisken.
Fiskaren är entreprenör
Ett av problemen för fisket sedan många år är att det inte går att försörja sig enbart på fiske.
- Fisket har gått från att vara mer en livsstil till att bli ett jobb för entreprenörer. Och man får jobba hårt, säger Fredrik Lundberg.
Hur ser framtidens fiske ser ut?
- Ungefär som i dag, en binäring. De som bara drar upp fisk minskar i antal, de som både fångar och dessutom gör något av och med den ökar.
Han påpekar att en viktig del av livsmedelsklustret bygger på fisk. Helåländska Chipsters och Fiskkojan med fem sex anställda är två exempel.
- Det kommer alltid att finnas ett fiske. Trots stora problem med sälen satsar folk och tjänar också pengar på fisket.
Det var kärleken som tog Kotkabon Joonas Kiukkonen till Åland. För ett par veckor sedan registrerade han trålbåten Inter i Mariehamn.
Från att tidigare ha fiskat runt om i Östersjön och landat sina fångster i Sverige och Danmark ska han nu främst ägna sig åt småskaligt kustfiske.
- Jag ska fiska från Åland och i de närmaste hemmavattnen.
Trål och nät
Han ska i första hand fiska med trål, i andra hand med nät. Arterna växlar beroende på säsong och marknad.
Heltidsfiskaren Joonas Kiukkonen är övertygad om att det finns en framtid i fisket, det gäller bara att hitta en vettig fördelning mellan arbete och resultat.
- Det är lätt att jobba ihjäl sig, säger han.
Två på havsfiske
Det åländska havsfisket består i dag av två båtar. Paul Eriksson fiskar med sin trålare i södra Östersjön och säljer sina fångster i Danmark. Svante Mattsson fiskar torsk och lax i södra Östersjön men även lokalt vid Åland.

Kerstin Österman