När övriga Norden funderar på hur de ska förbättra sina skolgårdar tittar de på Åland.
- Nyligen visade skolmyndigheter i Stockholm intresse för oss, säger Stina Colérus, byråchef på utbildningsavdelningen.
SKOLSTART På torsdag tar barn runt hela Åland sina första steg in i den värld som många år kommer att vara deras. Skolan.
Oavsett vilken kommun de bor i kommer de till läromiljöer som rent fysiskt håller väldigt hög klass, i internationell jämförelse. Det gäller allt från hur skolgårdarna ser ut, via klassrummen till hur maten tillagas.
Lagstiftat om skolgårdar
Den som vet mer om det här än de flesta är Stina Colérus som i decennier jobbat med det övergripande kring grundskolorna.
Hon säger att åländska skolor visar upp "en idealbild" ur elevens synvinkel.
- Vi är ett av få ställen i Norden där vi till och med lagstiftat om att det ska finnas skolgård, med möjlighet till aktiviteter.
Orsaken? Colérus säger att allt hänger ihop. Om barn får röra på sig går det också bättre inne i klassrummen.
- Hela hjärnmotoriken bygger på att man får frisk luft och är pigg.
Målmedveten satsning
Om elever i Uppsala och Åbo kan få nöja sig med en asfaltsplan och på sin höjd en gungställning är åländska skolgårdar ofta fyllda med allt från klätterväggar via fotbollsplaner till skogsdungar. Ofta ligger de också naturskönt. Bakom ligger en målmedveten satsning där kommuner och landskap gemensamt gått in för att piffa upp äldre skolgårdar och utrusta nya skolor från start. Det har bland annat lett till att skolverket på svenska sidan beställt material om det åländska arbetet med just skolgårdarna.
- Ett roligt erkännande för oss, säger Colérus.
Gäster häpnar
Också insidan av skolorna håller en jämförelsevis god standard.
- Ofta häpnar våra gäster utifrån över hur rena våra skolor är.
Till det ska läggas att skolbyggnaderna, enligt Colérus, är pedagogiskt välanpassade, med rymliga, välutrustade klassrum.
- Sedan 1995 ska det finnas en dator per klassrum. I dag finns oftast flera.
Själva användningen av dem är däremot ett annat kapitel, där åländska skolor inte alltid kan sträcka på sig.
- Det här behöver vi jobba med.
Lokala råvaror
Till skolmiljön hör också vad barnen äter, och även här tycker Colérus att föräldrar och elever kan känna sig mer än trygga.
- Vi har skolkök som försöker använda ekologiskt och lokalproducerat. Maten är god.
Det syns inte minst i vad skolorna satsar på inköp av råvaror. I snitt kostar en portion drygt 1, 30 euro. Det är mest i landet.
På andra plats kommer Lovisa, där en portion går på 1, 20.
- Det visar i och för sig också att maten som vi alla vet är dyr på Åland.
Bibba i huset
Som om det inte skulle räcka har åländska elever också jämförelsevis ofta tillgång till välutrustade bibliotek, direkt i skolhuset. I övriga Norden ligger de ofta längre bort.
Sammanfattningsvis: betyget för åländska skolmiljöer är med alla mått högt.
Kanske högst i världen.
- I varje fall kan vi försöka stå för det! säger Colérus.

Niklas Lampi