Enligt Åsub:s stora skatteutredning är förutsättningarna för egen beskattning på Åland lika bra eller till och med bättre än för andra autonomier. Medan Finland skulle förlora på att Åland skulle överta beskattningen skulle nästan samtliga på Åland vinna på det.
EKONOMI Det är en omfattande utredning om beskattningen som Åsub nu presenterar. Utredningen har varit klar i flera veckor, men först nu offentliggörs den.
I utredningen redogör Åsub för hur den åländska ekonomin och olika samhällsgrupper på Åland påverkas fram till år 2020 av en rad olika scenarier där Åland tar över beskattningen år 2010 och där konjunkturen, både i Finland och på Åland, utvecklas på olika sätt.
Det första rapporten slår fast är att Åland ekonomiskt sett inte skulle förlora något på att ta över beskattningen. Om Åland tar över beskattningen, utan att på något sätt förändra den, skulle utrymmet för den offentliga konsumtionen stiga med cirka 15 miljoner euro per år fram till 2020.
Åland inte tärande
Arbetslösheten skulle dessutom sjunka markant och nettoexporten skulle förbättras. Speciellt positiv blir effekten om den nuvarande lågkonjunkturen blir långvarig. Alla grupper i samhället skulle gynnas av övertagandet av beskattningen utom jordbrukare och pensionärer.
Om Åland tog över beskattningen skulle den finska staten gå miste om mellan fem och åtta miljoner euro varje år beroende på hur konjunkturen utvecklar sig. Med andra ord visar Åsub att Åland är en i högsta grad närande del av Finland, åtminstone fram till år 2020. Till skillnad från Färöarna och Grönland skulle Åland helt klara sig utan någon klumpsumma från moderlandet.
-Den åländska ekonomin skulle inte påverkas negativt av en ändrad skatteregim, och huvuddelen av befolkningen skulle vinna snarare än förlora på en överföring av beskattningsrätten till självstyrelsen. Ålands ekonomiska förutsättningar för egen beskattning är därtill väl så goda som andra liknande autonomier med egen beskattningsrätt, skriver Åsub i utredningen.
Stimulansåtgärder
Utredningen undersöker dessutom på vilket sätt den åländska ekonomin kunde stimuleras genom att man, efter övertagandet, höjer eller sänker momsen och inkomstskatten. Enligt Åsub skulle en sänkt moms och en höjd inkomstskatt, för att kompensera inkomstbortfallet, ge den största positiva effekten.
Både Ålands BNP, den samlade offentliga konsumtionen, turistkonsumtionen och
investeringarna skulle växa. Dessutom skulle
handelsbalansen stärkas markant. Att ta över beskattningen och sänka momsen skulle även innebära att befolkningen skulle öka i raskare takt och att arbetslösheten sjunker.
Den övergripande slutsatsen är emellertid att övertagandet av beskattningen sist och slutligen inte är en ekonomisk utan en politiskt fråga. Ett övertagande av beskattningen skulle visserligen ha positiva ekonomiska effekter, men dessa är relativt små.
Om den ekonomiska återhämtningen blir snabbare än väntat skulle dessutom ett övertagande kunna få negativa ekonomiska konsekvenser.
Kort sagt: även om det inte finns starka ekonomiska argument för att ta över beskattningen, finns det heller inga ekonomiska argument mot att göra det.

Ålandstidningen