Remissinsatserna fick bara två veckor på sig att lämna yttranden över landskapsregeringens förslag till ny lag om barnomsorg och hemvårdsstöd, vilket fick kritik framför allt av kommunerna. Orsaken är att lagen i mångt och mycket är en konsekvens av att den finländska regeringen gör omfattande förändringar i lagarna som styr föräldraledigheten, lagar som ska träda i kraft den 1 augusti.

Även i lagtingets remissdebatt fick den korta remisstiden kritik.

– Det finns inga ursäkter för att ha en så kort remisstid. Förra mandatperioden var Centern oerhört kritiska till korta remisstider, sade Ingrid Zetterman (Lib).

De allra flesta partier var dock överens om att de ändringar som görs i lagen är bra. Bland annat föreslås att den subjektiva rätten till dagis utvidgas, bland annat för barn till föräldrar som är arbetslösa, samt att barnet får behålla sin dagisplats vid föräldraledighet.

”Helt emot”

Den hårdaste kritik mot förändringarna kom från de egna regeringsleden. Stellan Egeland, som höll Obunden samlings gruppanförande, gick först till storms mot förslaget att dela upp föräldraledigheten i tre delar, där vardera föräldern tilldelas 160 dagar och återstående 63 kan delas mellan dem enligt egna önskemål.

– Att politiker ska in och peta i familjelivet är något som vi helt ställer oss emot. Hur kan någon tycka att det är bra att staten bestämmer hur människor väljer att ta ut sin föräldraledighet? Detta är en familjeangelägenhet. Individens frihet är snart något man kommer kunna läsa om i historieböcker, sade Egeland.

”Nästa galanskap”

Sedan vände han siktet mot förslagen kring barnomsorgen.

– Nästa galenskap i det här lagförslaget är den subjektiva rätten till barnomsorg. Om man är hemma hela dagarna kan man tycka att det inte är för mycket begärt att man tar hand om sina egna barn. Man kan förvisso se den sociala nyttan med att dessa barn får komma iväg en sväng till dagis och träffa andra barn och vuxna. Men att utöka denna skattefinansierade service till heltid är helt absurt.

Jämställdhetsminister Annika Hambrudd (C) försvarade sitt lagförslag.

– Den subjektiva rätten handlar om barnens rätt till barnomsorg. Sedan utgår jag från att individen tar ett eget ansvar och att föräldrarna är ansvarsfulla och vet vad som är bäst för sina barn. Att den subjektiva rätten utökas innebär ju inte att föräldrarna kommer stå på kö för att se till att barnen ska få full tid hos barnomsorgen. Jag litar på att våra åländska föräldrar vet vad som är bäst för sina barn.

– Låt oss hoppas att minister Hambrudd har rätt, svarade Egeland.

Ingen utredning

Hur lagförslaget slår ekonomiskt mot kommunerna ifrågasattes av flera ledamöter.

– Finns det över huvud taget någon utredning om hur det här förslaget påverkar kommunerna vad gäller personal och kostnadsmässigt?, frågade Lars Häggblom (Ob).

– Nej, det finns det inte. Det beror på hur föräldrarna kommer att utnyttja systemet, svarade Annika Hambrudd.

Liberalernas Katrin Sjögren vände sig till Stellan Egeland och konstaterade att regeringskoalitionen på nytt spruckit.

– Jag vill gratulera ledamot Egeland eftersom han håller Ob:s gruppanförande är det tydligt att man inte omfattar den här lagen. Då kan vi bara konstatera att nu blir medierapporteringen kring interna stridigheter och krishantering.

Lagförslaget ska nu behandlas av lag- och kulturutskottet.