I går inleddes rättegången mot Munoz Poblete som av åklagaren beskrivs som den ene av huvudmännen bakom rånet mot Ålandsbanken den
10 augusti 2006.
Poblete nekar till grovt rån men erkänner förberedelse till grov stöld.
Ålandstidningen är på plats i Stockholms tingsrätt.
rättegång Munoz Poblete, 35 år, ledsagas in i rättsgångssal 43 av två häktesvakter. Han är bred-
axlad, ser samlad ut, bär jeans med grå tröja över en ljus skjorta med svart slips. Han skiner upp när han ser sin fru och hennes syster sitta på första stolsraden. Bredvid sitter hans far och hans bror.
Via sin försvarare, advokat Henrik Olsson Lilja, erkänner Munoz Poblete medhjälp till grov stöld. Men han nekar till grovt rån. Han har inte varit inne i banklokalen och inte tagit några pengar.
Fixat fram bil
På uppdrag av några icke namngivna personer har han ordnat fram en bil och en båt. Hans uppfattning var att fordonen skulle användas vid en grov stöld på Åland. Något bankrån var det inte tal om.
Polisen har dock hittat blodspår från Poblete på tre ställen: på en kvarlämnad skruvmejsel inne i bankgaraget. På den innebandytrunk som också lämnades kvar, innehållande skarp ammunition till automatvapnet AK4. Och i en av flytbilarna, en Volkswagen Passat som efter rånet påträffades dumpad i skogen.
Men blodet kommer från tidigare inbrott, förklarar hans förvarare.
- Han medger att mejseln och bagen är hans. Han är inte guds bästa barn och har använt sakerna vid andra inbrott. Men märk väl att blodet bara har hittats i otroligt små mängder samt att det inte går att fastställa hur gamla fläckarna är.
Pobletes blod och därmed DNA-spår är chefsåklagare Krister Peterssons ena huvudbevis.
Spårar telefonnumren
Det andra är en omfattande klartläggnig av de telefonnummer som kommunicerat före, under och efter rånet. Poblete vägrar vidkänna att han haft kontakt med Benny Söderblom, som fällts av hovrätten som skyldig till medhjälp till rånet. Domen är för tillfället överklagad till högsta domstolen.
Att Söderbloms nummer hittats nedskrivet hemma hos Poblete rubbar inte hans inställning. Inte heller att den mobiltelefon, märkt på baksidan med "Attack 1 B" + ett telefonnummer, som hittades tappad eller kastad vid Svinryggen, visade sig ha ringt till ett av Benny Söderbloms nummer. En telefon som åklagaren menar Poblete innehaft fram tills dess.
Krister Petersson ägnar två timmar av rättegångens förmiddag åt att i detalj gå igenom telefonlistor som visa hur olika nummer kommunicerat och med vilka mobilmaster. En av nämndemännen kan inte hålla ögonen öppna utan nickar till en stund.
Kände skräck
Åklagaren visar hur de nummer som han påstår är Pobletes, varit i flitig kontakt med Benny Söderblom före rånet.
Försvarsadvokat Olsson Lilja invänder att oavsett vilka nummer som kommunicerat kan man inte veta vem som hållit i luren.
Vad som fram till dess varit en ganska teknisk och klinisk berättelse om händelsen den 10 augusti 2006 blir med ens otäckt konkret när de personer som befann sig i bankgaraget hörs över telefon.
De berättar hur de såg några figurer som såg ut som "pajaser", maskerade i grön-röd-vita masker slå sönder en fönsterruta och tränga in i garaget. Hur den ene av dem pekade med ett vapen som "inte såg ut som ett vanligt gevär utan hade magasinet undertill, framför avtryckaren". Hur de kände skräck och än i dag, efter krishantering och terapi, kan drabbas av oro. Hur de på engelska beordrades att ligga ned på golvet medan den obeväpnade rånaren började bryta upp penninglådor från vagnen med de runt 15 miljoner svenska kronor som just skulle hämtas av en värdetransport.
Vapnet borta
Under hela berättelsen ser Poblete ned i sitt block där han kladdar ned pennan.
Vapnet har inte återfunnits. Bara den skarpa AK4-ammunitionen i bagen fanns kvar. Enligt försvarsadvokat Henrik Olsson Lilja är det inte ovanligt att rånare använder ofarliga replikvapen men lämnar kvar skarpladdad ammunition för att avskräcka polisen från att förfölja. Straffet blir nämligen hårdare om man hotat med riktiga vapen.
I dag tisdag fortsätter rättegången med förhör med Benny Söderblom och en kamrat till Poblete som åklagaren anser vara den som sammanfört de båda. Även föreståndaren för Hummelviks campingplats ska höras som vittne.
Därefter följer slutpläderingar.
rättegång - Jag är en inbrottstjuv. Det är lite pinsamt att behöva säga det här, med min pappa och min frus syster närvarande. Men jag måste ju förklara. Jag försörjer mig på att stjäla saker. Jag arbetar på nätterna när andra människor är hemma och tittar på tv. Jag konfronterar aldrig vanliga människor. Jag möter bara väktare och poliser. Jag använder inte vapen, det är inte min grej.
Han säger att han är bekant med en person hemmahörande i Norrtälje, som har husvagn på Åland.
Namnger ingen
Poblete nämner inga namn alls, men av vad som framgått i domen mot Benny Söderblom är det högst sannolikt att det rör sig om just honom.
Sommarn 2006 hörde Pobletes kompis av sig och förklarade att han ville beställa en bil och en båt för ett par "jobb" på Åland. Dels handlade det om en restaurang med ett inkastkassaskåp som bara tömdes en gång i månaden. Dels var det en stöt mot en box i Mariehamn där alla centrumföretag "bankade" sina pengar.
- Jag fick höra att Åland är som Sverige på 1960-talet. Säkerhetstänkandet är dåligt.
Spår i bilen
Han körde över den Volkswagen Passat som han sedan några månader använt som "arbetsbil". Han tog med sig sina inbrottsverkstyg, två mejslar och kofotar som han förvarade i en bandybag.
- Jag sa att jag ville ha tillbaka Passaten eftersom jag inte hunnit rengöra den. Det fanns spår av mig in den. Men jag fick svaret att det inte behövdes eftersom den skulle eldas upp.
Inget hände då och han återvände till Stockholm. Båten som stals i en marina i Åkersberga körde han sedan över till Åland några dagar in i augusti.
Nu fick han inte bo hos sin kompis i husvagnen längre eftersom där nu fanns andra personer.
- Jag tältade i Käringsundsbyn och väntade. Så hörde jag snack om att det brunnit en bil i Mariehamn och jag förstod att något hänt. Jag kallades till camping-
platsen och fick 150.000 kronor i betalning.
Bilen hittad
- Men någon dag senare ser jag en stor bild på min Passat på förstasidan i tidningen. Det står att polisen säkrat spår. Jag blir så klart orolig.
Han återvänder till husvagnen och kräver mer betalt. Han får 100.000 kronor till.
Hemma i Stockholm läser han i media att spåren i bilen nu är ett av huvudspåren. Han kontaktar sin kompis för att kräva en miljon i "skadestånd" eftersom han blivit lurad och nu riskerar åka dit.
Vid ett möte med fyra personer får han ytterligare 400.000 kronor men varnas samtidigt för att kräva mer.
- De visar mig ett vapen och förklarar att de vet var min pappa och bror bor om jag skulle få för mig att tipsa polisen, berättar han.
I landsflykt
Poblete flyr till Spanien eftersom han nu beskrivs i media som huvudmisstänkt för rånet. Där antar han en falsk grekisk identitet och klarar att hålla sig undan till den 23 mars i år då han grips av spansk polis.
- Jag är dömd på förhand. I domarna mot Benny Söderblom nämns jag vid namn och utmålas som ansvarig.
Han hävdar att hotet mot honom kvarstår.
- Därför kommenterar jag över huvudtaget inga namn.

Ålandstidningen