Här kan valet av ny president följas.
Vi sitter i varsin soffa utanför plenisalen i Folketinget i Köpenhamn. Britt Lundberg har smitit ut från frågetimmen om arbetsmarknadspolitik för att ge en intervju till Ålandstidningen.
Dagarna i Köpenhamn är hektiska och pauserna få. Världsliga ting som till exempel mat får vänta – om det alls hinns med. 
Det var i augusti som Britt Lundberg, en av Ålands delegater i Nordiska rådet (NR) och ordförande för mittengruppen, blev tillfrågad om vad hon skulle svara om fick frågan om att bli president under Finlands ordförandeskap 2017.
– Jag sade att den frågan får man troligen bara en gång i livet, så då säger jag ja tack.
Efter förhandlingar stod det klart att Finlands delegation nominerade henne som president. Eftersom Åland inte är en fullvärdig medlem av NR kan en ålänning enbart bli vald på Finlands mandat.
– Det är väldigt hedrande, och samtidigt ett väldigt spännande år som kommer.
Som president ska Britt Lundberg leda presidiet och det politiska arbetet i NR. Höjdpunkten blir sessionen i Helsingfors om ett år. Som president sköter hon relationerna både inom och utanför Norden.
Ger unik synlighet
Presidenten ansvarar också för genomförandet av Finlands ordförandeprogram. Detaljerna i programmet är ännu inte offentliga, men fokus ligger på det bildade Norden, den rena energins Norden och det nätverkande Norden.
– Jag tycker det är bra rubriker, det känns modernt. Programmet är väldigt konkret och det är utsatt vem som ansvarar för vad.
Arbetet med att röja gränshinder genomsyrar hela programmet. Även Finlands 100-årsjubileum kommer att finnas med under året och firas gemensamt med den nordiska familjen.
Även om Britt Lundbergs arbetsbelastning kommer att öka under året ser hon inga problem med att hinna med lagtingsarbetet.
– Alla presidenter fortsätter arbeta aktivt i sina parlament hemma.
Vad betyder det för Åland att du blir president?
– Det ger förstås en unik synlighet att presidenten är ålänning, Jag hoppas också det ska förbättra relationerna mellan Åland och Finland.
Huruvida några möten kommer att förläggas till Åland vet hon ännu inte. En del av programmet för 2017 är redan spikat, och planeringen fortsätter nästa vecka.
Oklart om fullt medlemskap
Under sessionen i Köpenhamn har Färöarnas ansökan om fullvärdigt medlemskap i NR diskuterats. Ärendet är under beredning, men enligt de nordiska samarbetsministrarna kan ett självstyrt område inte bli fullvärdig medlem i rådet. Britt Lundberg tar i det här skedet varken ställning för eller emot Färöarnas ansökan, men anser att det är positivt att ”vilja mer”.
Hon har förstått att man måste se om ett fullvärdigt medlemskap är förenligt med existerande lagar och avtal. Den saken ska ännu behandlas och beredas,
– Är tolkningarna absoluta eller ser man mer problem än möjligheter? Jag hoppas man ser mer möjligheter.
Landskapsregeringen har låtit utreda om Åland bör ansöka om fullvärdigt medlemskap, men slutsatsen blev att det kostar mer än det smakar. Men Britt Lundberg saknar en analys över fördelarna.
– Det vore önskvärt att titta ytterligare på det. Det är säkert värt en hel del att ha ett eget ordförandeprogram och leda NR:s politiska arbete under ett helt år.
Borde Åland ansöka om fullvärdigt medlemskap?
– Spontant tycker jag att om man vill och kan göra mer ska man få göra det. Men man vet inte alla konsekvenser av ett fullvärdigt medlemskap ännu. Man kanske kan hitta modeller för ett utökat medlemskap.
Som fullvärdig medlem i NR har man tillträde till allt och får vara med på alla möten. För att få ut bästa möjliga av det nordiska samarbetet i dag gäller det att de inblandade själva är väldigt aktiva, har starkt inflytande och lyckas övertyga, menar Britt Lundberg. 
Svårt översätta allt 
Arbetsspråken i NR är svenska, danska och norska. I ett medlemsförslag från Finland och Island föreslås även finska och isländska bli arbetsspråk i rådet. Initiativet till detta togs av partigruppen Nordiska frihet dit band andra Sannfinländarna hör, och övriga finländska riksdagsgrupper stöder förslaget.
Britt Lundberg säger att det som ålänning är lätt att förstå önskan.
– För att kunna ta ställning i frågor är det bra att kunna läsa saker på sitt modersmål. Men hur man ska lösa det har jag ingen modell för.
I dag tolkas sessionerna både till finska och isländska, och man översätter de viktigaste dokumenten. Men förslaget efterlyser att allt material skulle finnas tillgängligt på de två språken.
– Ärendet är under bredning.
Hon tror dock det är bra för Ålands del att debatten förs, och att det kan ge förståelse även för ålänningarnas situation i Finland.
Vill göra Nordens röst hörd
Men hur viktigt är egentligen arbetet i Nordiska rådet? Väldigt viktigt, svarar förstås den tillträdande presidenten, speciellt ur åländsk synvinkel. Landskapet har en relativt liten förvaltning och har därför stor nytta av de kontakter man knyter till de andra nordiska länderna. 
– Men det viktigaste är inte att knyta kontakter, utan att använda dem och skapa relationer.
Konkret kan det handla om att lyfta luren till sina kollegor i grannländerna när nya lagar ska stiftas för att undvika fler gränshinder. Ganska vardagliga saker alltså.
– Utan att vara en överstatlig organisation är det ett samarbete där man hela tiden försöker skapa lösningar som fungerar på bästa möjliga sätt i hela Norden.
Men det handlar också om att göra Nordens röst hörd i internationella sammanhang, till exempel i EU. Här är Nordiska ministerrådets arbete väldigt värdefullt, säger hon.
– Tillsammans är vi 26 miljoner människor och världens tolfte starkaste ekonomi. Jag tror Norden uppfattas som väldigt enigt utifrån. Den kraften ska vi använda mera.
Britt Lundberg anser bland annat att man bör lyfta rollen som fredsförmedlare ytterligare.
Klockan 13.30 (lokal tid) i dag väljs hon sannolikt till president. Därefter presenteras NR:s program för 2017.
Britt Lundberg är den andra ålänningen någonsin som väljs till rådet president. Olof Salmén var NR-president 1997.

Sandra Widing