Katrin Sjögren (Lib) får som lantråd för Åland delta i det toppmöte som hålls direkt efter att Nordiska rådets 68:e session invigts i Folketinget i Christiansborgs slott i Köpenhamn på tisdagseftermiddagen.
Temat för toppmötet är hur Norden ska bidra till att uppnå FN:s välfärdsmål 2030. Samtliga nordiska statsministrar samt företrädare för Åland och Färöarna får hålla varsitt anförande. Plenisalen är fullsatt och även på läktarplats är det gott om åhörare.
Katrin Sjögren börjar med att presentera den åländska hållbarhetsstrategin, och också hur man regelbundet ska mäta målen.
– På Åland anser vi att små strukturer har något att lära de större, säger hon.
– Vi har tagit det till en gräsrotsnivå och betraktar oss själva som praktiska och handlingskraftiga. På Åland är vi ganska tålmodiga.
Varje år ska man på en samhällsutvecklingskonferens mäta hur långt man nått de uppsatta målen.
När det blir dags för frågor börjar den finländska ledamoten Maarit Feldt Ranta med att gratulera Åland till ligaguldet i fotboll. Därefter undrar hon hur diskussionerna går kring demilitariseringen, som försvarsminister Jussi Niinistö skapade stor debatt kring nyligen.
– Jag tror att statsminister Sipilä och president Niinistö satte punkt för den debatten, svarar Katrin Sjögren och fortsätter:
– Vi vill gärna ses som subjekt, inte objekt. Vi lever inte i något naivt vakuum, vi vet att Finland har rätt och skyldighet att försvara Åland, och vi har goda kontakter med Gränsbevakningen och marinen.
Hon säger vidare att demilitariserade Åland är en stabiliserande faktor som bidrar till säkerhet och fred i Östersjön.
Grönland kan ansöka
På Färöarna har man prioriterat att minska fattigdomen och minskat den ekonomiska klyftan mellan medborgarna, säger lagman Aksel Vilhelmson Johannesen. I dagsläget har man 2,5 procent arbetslöshet. En av orsakerna till detta är det framgångsrika fiskeriet.
När det gäller hållbarhet satsar man på att all energi på land ska komma från sol, vind, vatten och havsströmmar 2030. Dessutom arbetar man för jämställdhet mellan könen.
Aksel Vilhelmson Johannesen tar också upp Färöarnas ansökan om fullvärdigt medlemskap i Nordiska rådet, och efterlyser en revidering av Helsingforsavtalet så att det kan bli möjligt.
– För att bidra till ett tätare samarbete i Norden är det viktigt att alla är jämlika. Det är rimligt att vi bli en fullvärdig medlem i den nordiska familjen, förhoppningsvis tar det inte länge, säger han.
Christian Juhl stöder Färöarnas ansökan, och flaggar även för Grönland kunde göra samma sak.
Jämställdhet röd tråd
Eftersom Islands statsminister inte kan närvara håller expeditionsminister Eygeló Hardardóttir landets anförande. På Island anser man att jämställdhet mellan könen är en viktig förutsättning för att uppnå välfärdsmålen 2030.
– Det bör gå som en röd tråd genom välfärdsmålen, säger hon.
Landet vill stärka kvinnornas status på arbetsmarknaden och arbetar för lika lön mellan könen.
Hon lyfter även fram uppdelningen av föräldraledigheten som något man är stolt över.
Norden som fredsförmedlare
Norges statsminister Erna Solberg menar att det måste till ett brett globalt samarbete mellan myndigheter, näringsliv och civilsamhälle för att nå välfärdsmålen.
– Här kan Norden spela en viktig roll, säger hon och tillägger att vi är vana vid att samarbeta, både regionalt och internationellt.
Hon menar att Nordiska rådet kan spela en pådrivande roll, och viktig aktör för att nå målen 2030.
Åländska delegaten Britt Lundberg (C) frågar Erna Solberg om Norden kan profilera sig som fredsförmedlare i världen.
– Utifrån uppfattas vi som en stark enhet, det är något vi borde ta fasta på, säger Britt Lundberg.
– Jag kommer själv från fredens öar, och som jag känner det bidrar vi till stabilitet och fredsförväntan i Norden och Baltikum.
Viktigt vara ödmjuk
Enligt Erna Solberg har Norge gjort stora insatser som fredsförmedlare, och byggt upp mycket kompetens. Men man måste vara ödmjuk, påpekar hon:
– Det viktigaste vi lärt oss är att parterna måste önska sig förhandling. Det ska aldrig komma utifrån
Man ska heller inte säga att vår modell är bäst, påpekar hon.
– Jag tror absolut att vi kan jobba tillsammans med det, men jag är lite rädd för att fastslå att vi har den bästa modellen. Det är inte så lätt att vi lyfter in vår egen modell.
Fossilfri zon
Sveriges statsminister Stefan Löfven citerar den tidigare norska statsministern Gro Harlem Brundtlands beskrivning av hållbarhet:
– ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Det är enkelt och genialt.
– Vi i Norden ska gå före. Vi har ett större ansvar än bara för oss själva här och nu.
Stefan Löfven vill att Norden ska bli en fossilfri transportzon där el till järnvägar och stadstrafik kommer från det gemensamma elnätet.
Nordens styrka, menar han, är ett jämställt och jämlikt samhälle. Inte för andra länder att kopiera, men låta sig inspireras av.
Finlands statsminister Juha Sipilä (C) framhåller att Finland tar hållbar utveckling på allvar.
– Hållbar utveckling är en utgångspunkt i bland annat den småbarnspedagogiska verksamheten, skolorna, läroanstalterna och högskolorna. Även frivilligorganisationerna deltar, vilket är fint.
Han får bland annat frågor om konkurrenskraftsavtalet, som av frågeställaren beskrivs som drastiska. 90 procent av arbetsmarknadsparterna har dock accepterat avtalet, som träder i kraft vid årsskiftet.
Sandra Widing