Landskapsregeringen tillrättavisar diskrimineringsombudsman Veronica Larpes-Papadopoulou för att ha använt finska i en informationsbroschyr om sin verksamhet.
DO ställer sig frågande.
POLITIK För att berätta om sin verksamhet lät Ålands diskrimineringsombudsman (DO) Veronica Larpes-Papadopoulou sätta ihop en informationsbroschyr. I den berättas kortfattat på svenska, finska och engelska om vad den ganska nyinrättade myndigheten sysslar med. Broschyren distribuerades till alla hushåll.
Reaktionerna lät inte vänta på sig. Användandet av finska upprörde många. På sin möte i tisdags beslutade lantråd Viveka Eriksson att formellt upplysa DO om att Åland enligt 36:e paragrafen självstyrelselagen är enspråkigt svenskt. "Allmän samhällsinformation till hushåll och företag författas på enbart svenska."
Motverkar syftet
Detta motverkar själva syftet med broschyren, tycker Veronica Larpes-Papadopoulou.
-Det har visat sig att en del av målgruppen inte kunnat ta till sig informationen om den nya myndigheten eftersom man inte kan svenska, förklarar hon.
Det talas över 50 språk på Åland. Finska är det största minoritetsspråket.
-Att låta bli att hjälpa icke svenskspråkiga att ta till sig myndighetsinformationen vore en form av strukturell diskriminering. Det är lika lagvidrigt som brottet mot självstyrelselagen. Jag tycker att vi ska föregå med gott exempel och inte syssla med strukturell diskriminering.
Får anlita tolk
Veronica Larpes-Papadopoulou poängterar att hennes resonemang inte får ses som ett ställningstagande den åländska kampen för svenskspråkigheten.
Lantrådet påpekar dock i sitt beslut att inget hindrar att en myndighet i enskilda kontakter använder andra språk inom ramen för myndighetens allmänna serviceskyldighet. Myndigheter ska även enligt förvaltningslagen i vissa situationer anlita tolk.
Efter att ha varit på resa är DO tillbaks arbetet i dag torsdag.
- Jag tänker då diskutera detta med förvaltningschef Arne Selander. Jag undrar vilken lösning de föreslår.
Eget initiativ
Arne Selander förklarar att det var han själv som tog initiativet till en granskning av broschyren.
-Felet var att det förekom lika mycket text på finska och engelska som på svenska. I ett utskick till alla hushåll och företag är det svenska som gäller.
Hur ska man då nå personer som inte talar svenska?
-Inget hindrar att man lägger till två korta notiser på finska och engelska om att mer information finns att få på andra språk om man kontaktar myndigheten direkt.

Ålandstidningen