Ålandsdelegationen (ÅD) gav i slutet av juli sitt utlåtande över lagen om en gemensam kommunal räddningsmyndighet och lagen om ändring av räddningslagen.
Lagarna antogs efter stundtals hätska debatter av lagtinget den 31 maj.
Syftet med lagarna är att upprätta en gemensam räddningsmyndighet för hela Åland, i stället för att som i dag ha två olika räddningsområden, Mariehamn och Ålands landskommuner. Detta ska kommunerna ordna själva inom tre månader efter att lagen trätt i kraft, men om de inte lyckas sker det med tvingande lagstiftning. I så fall ska Mariehamn sköta den gemensamma myndighetens uppgifter för alla kommuners räkning.
Saknar viktiga detaljer
Det är i sig ingen omöjlighet att tvinga kommuner till ett samarbete, konstaterar ÅD. Det är heller inte omöjligt att peka ut en enskild kommun att sköta det, även om det är lite speciellt, menar landshövding Peter Lindbäck som är delegationens ordförande.
– Men om man gör det ska man i lagen också tydligt och klart beskriva ansvarsfördelningen vad gäller kostnadsfördelning, röstetal med mera, så att man säkrar de andra kommunernas rättmätiga intressen. Man får inte lämna utrymme för godtycke, säger han.
I klartext anser alltså ÅD att Mariehamn får en fördelaktig position när de 16 kommunerna ska förhandla och komma överens. Mariehamns särställning kan också påverka möjligheten till ett frivilligt avtal.
ÅD drar paralleller till lagen om en kommunernas socialtjänst (KST), som Högsta domstolen godkänt. Den lagen är också tvingande, men med skillnaden att ingen enskild kommun får ensidig beslutandemakt eftersom detaljer om finansiering, röstetal och dylikt fnns i lagen.
Inget enkelt ärende
I den nya lagen om gemensam räddningsmyndighet står att landskapsregeringen vid ett tvingande samarbete kan besluta närmare om bland annat kostnadsfördelning och beslutandeordning. Fel tänkt, anser ÅD. Sådant kan man inte besluta om i efterhand.
– Det måste finnas direkt i lagen om gemensam räddningsmyndighet. Man kan inte överlåta det på landskapsregeringen, säger Peter Lindbäck.
Sammantaget anser ÅD att lagen utgör behörighetsöverskridningar. Lagen strider mot grundlagen där kommunernas självstyrelse garanteras.
Och eftersom lagen inte utgör en fungerande helhet bör den förfalla, anser ÅD.
– Det här tillhörde inte kategorin enklaste utlåtanden. Vi har aldrig råkat ut för en sådan här konstruktion tidigare, säger Peter Lindbäck.
Högsta domstolen avgör
Men än är sista ordet inte sagt. Innan lagen om den gemensamma räddningsmyndigheten träder i kraft ska den godkännas av Högsta domstolen och stadfästas av republikens president. Enligt Peter Lindbäck brukar Högsta domstolen och ÅD komma till samma slutsatser, men han säger samtidigt att det finns gråzoner i juridiken.
– Det finns alltid fall där HD kommer till en annan slutsats än vad vi har gjort. Det hör till spelets regler.
Sandra Widing
