Företagen ger inte vinst som förr och det leder till att flitpengen i landskapsbudgeten minskar dramatiskt, från beräknade 17 miljoner euro i år till 2-3 miljoner nästa år.
Finansminister Mats Perämaa (Lib) är mycket orolig över det ekonomiska läget.
- Verksamheten påverkas väldigt mycket. Det visar beslut som snart offentliggörs.
POLITIK Den åländska ekonomin befinner sig inte i fritt fall men den offentliga ekonomin är enligt finansministern "väldigt ansträngd". Det är framför allt den dramatiska nedgången av skattegottgörelsen, den så kallade flitpengen, som gör finansministern orolig.
Flitpengen för 2010 baserar sig på beskattningen för 2008 och beräknas bli bara 2-3 miljoner euro mot de 17 miljoner man räknade med i tilläggsbudgeten för 2009. Både i grundbudgeten för 2009 och 2008 var flitpengen 24 miljoner, baserat på beskattningen för 2007 och 2006.
Går långsammare
- Det är här dramatiken ligger. Siffrorna visar att den åländska ekonomin inte mer genererar vinst på samma sätt som förut. Visst mår företagen bra och ger vinst men droppet i flitpengen visar att företagsvinsterna och kapitalskatten sjunker i förhållande till de finländska. Den åländska ekonomin går alltså långsammare, säger Mats Perämaa.
Intressant är, påpekar han, att landskapsregeringen trodde sig ha fog för de 17 miljoner i flitpeng man kalkylerade med i tilläggsbudgeten eftersom man använde Åsubs siffror. Åsub gjorde sin skattesimulering samtidigt.
- Det här visar hur svårt det är att göra prognoser. Det är bara knappt ett halvt år sedan siffrorna togs fram, trots det är utfallet i dag ett helt annat.
Nöjda och mätta
Vad beror då tappet i flitpeng på? Enligt Mats Perämaa finns det mekanismer som gör att de åländska företagen inte längre genererar vinst på samma sätt som förut.
- Nöjdheten sprider sig i vårt samhälle. Framgången ger mättnadskänsla, riskvilligheten avtar. Det höga kostnadsläget och låga arbetslösheten påverkar konkurrensen och produktiviteten. Allt detta tillsammans skapar lägre företagsvinster.
Han påpekar dock att enskilda händelser i större företag kan påverka utfallet. Utflaggningen är däremot inte orsaken eftersom den är beaktad i Åsubs kalkyl.
Dags förverkliga projekt
På frågan vad som bör göras för att vända utvecklingen svarar finansministern att alla de åtgärder som vidtas måste ha fokus på att skapa en konkurrenskraftig miljö för företagarna på Åland.
- Mättnadskänslan gör att även politikerna fastnat i att vara nöjda med hur det är. Men nu gäller det för politikerna att våga möta framtiden.
Vad menar du konkret?
- Vi måste börja förverkliga saker och ting. Det finns initiativ som pratas sönder på Åland, nu måste vi lära oss att våga tro på och förverkliga projekt.
Till exempel en golfbana?
- Den hoppas jag ska förverkligas, det är fullt möjligt att det blir så. Inom några veckor väntar jag en beskrivning av hur projektet framskrider.
Också klumpen minskar
Den dramatiska nedgången av flitpengen kan komma att vända uppåt igen om några år. Finlands ekonomi har fallit dramatiskt under 2009 och arbetslösheten har ökat medan Åland fortfarande har låg arbetslöshet.
- Så jag hoppas att beskattningen för 2009 ger en högre flitpeng i budgeten för 2011.
Men det är inte bara flitpengen som minskar. Också avräkningsbeloppet, klumpsumman, minskar i budgeten för 2010. Det senaste budet från finansministeriet Helsingfors lyder på 166,5 miljoner euro i förskott. Det kan jämföras med förskottet på 170 miljoner i 2009 års budget.
Sparbeslut snart
För landskapet är det därför spara som gäller och Mats Perämaa sticker inte under stol med att sparbetinget kommer att påverka verksamheten "väldigt mycket".
- Det visar beslut som snart offentliggörs. Vi måste få en sådan nivå på den offentliga sektorn som bär sig på sikt.
Det betyder att utgiftsramen för 2011 på 292 miljoner euro måste bantas. Beslut om privatiseringar inom skärgårdstrafiken är på gång, trafikförvaltningen minskar liksom personalstyrkan vid till exempel miljö- och hälsoskyddsmyndigheten och högskolan.
- Personalen minskar totalt sett med 130 personer fram till 2012. Men det kan komma ytterligare besparingar.
Egen beskattning
På frågan om en egen beskattning vore en lösning svarar Perämaa att Åsubs simulering och slutsatser kanske sett annorlunda ut om prognosen visat att flitpengen sjunker till två miljoner.
- Det intressanta är hur en egen beskattning används och det måste vi börja diskutera. Mina förslag och funderingar kommer i skattemeddelandet i höst.

Kerstin Österman