Såväl lagtingets talman Bert Häggblom (Ob) som vice lantrådet Harry Jansson (C) rasade när Finansministeriet på eget bevåg utlyste landshövdingstjänsten i en annons tidigare i höst. Framför allt invände de mot att ministeriet på det sättet satte ramarna för vem som kunde ansöka trots att självstyrelselagens 52 paragraf (se faktaruta) tydligt stipulerar att landshövdingen ska tillsättas av presidenten i samförstånd med lagtingets talman (se faktaruta).

Överdirektör Juha Sarkio, vid avdelningen för utveckling av statsförvaltningen vid Finansministeriet, skrev i en insändare att man följt självstyrelselagen, men att tillsättandet av landshövdingen på Åland också ska ske enligt statstjänstemannalagen.

Avkrävdes prov

Lagtingets direktör Susanne Eriksson uppmanades av ledamöter att söka tjänsten som landshövding, och lämnade in en anmälan till talman Bert Häggblom. Men i samband med att han skickade den vidare framkom att Finansministeriet krävde att Susanne Eriksson skulle avlägga ett prov för att visa sina kunskaper i finska i enlighet med en statsförordning. Detta trots att en av självstyrelselagens absoluta grundpelare är att Åland är enspråkigt svenskt och att ämbetsspråket i stats-, landskaps- och kommunalförvaltningen är svenska.

Det ledde till att Susanne Eriksson drog tillbaka sin ansökan.

– Talmannen sände in mina handlingar till Finansministeriet som återkom och meddelade att det inte var tillräckligt att jag påvisar mina kunskaper i finska genom betyg och arbetsintyg utan att det måste ske i enlighet med en finsk förordning. Det ledde till att jag drog tillbaka min ansökan, säger Susanne Eriksson.

Vill ha ny lag

Bert Häggblom säger att händelsen sätter fingret på varför Åland försökt få lagstiftningen kring tillsättandet av landshövdingen förtydligad sedan en liknande situation uppstod i samband med att nuvarande landshövding Peter Lindbäck lämnade in en anmälan 1999.

– Vi har velat få lagstiftningen omgjord. Man har beaktat det i förslaget till ny självstyrelselag, att inte inskränka presidentens och talmannens utnämningsrätt, men självstyrelselagen är ju inte klar ännu, säger Häggblom.

Har du diskuterat frågan med president Niinistö?

– Inte än, vi kommer att ha ett möte nästa vecka med anledning av ansökningarna som kommit in.

”I strid med lagen”

Vice lantrådet Harry Jansson lämnade redan för 15 år sedan in en motion till lagtinget i syfte att förtydliga regelverket kring tillsättandet av landshövdingen, och han är besviken över hur ärendet hanterats av Finansministeriet.

– Jag anser att förfarandet är i strid med självstyrelselagens bestämmelser om tillsättande av uppdraget av landshövding. Jag kan bara beklaga händelseutvecklingen, säger Jansson.

Han menar att även denna händelse gör att lagtingets makt i utnämningen av landshövdingen minskar.

– Den tolkning av lagen som Finansministeriet med flera gör innebär att man kan åsidosätta lagtingets samlade åsikt om vilka fem personer som kan finnas bland kandidaterna presidenten kan utse om talmannen och presidenten inte är överens. Det visar att det är en ohållbar tolkning som ministeriet gjort i det här fallet.

Stöder valet

Sedan Susanne Eriksson dragit tillbaka sin ansökan återstod 13 personer som vill bli landshövding. Lagtinget har fört fram lagberedaren och autonomilagsutvecklaren Marine Holm-Johansson som det åländska parlamentets val. Ett val som får stöd av Susanne Eriksson.

– Jag är övertygad om att Marine Holm-Johansson, som talmannen och lagtinget nu för fram, blir en bra landshövding. Den i särklass viktigaste uppgiften för landshövdingen är lagstiftningskontrollen och Marine har mycket djupa kunskaper i fråga om självstyrelselagen och dess förhållande till grundlagen, säger Susanne Eriksson.