Det är Skatteförvaltningen som sammanställt hur mycket fastighetsskatt vind- och solkraftverken väntas inbringa till kommunerna i år. Totalt betalade kraftverken 23 miljoner euro i fastighetsskatt i fjol, vilket är en ökning med fem miljoner sedan 2021, och en ökning med 50 procent sedan 2020. Tittar man ännu längre tillbaka i tiden, till 2014, har skatterna ökat nästan tiofalt.
– Betydelsen av vind- och solkraftverken som skatteintäktskällor för kommunerna ökar också hela tiden i och med att de vind- och solkraftverk som planerats och är byggnadsfasen framskrider och blir färdiga, säger överinspektör Matti Luokkanen.
Årets lista toppas av kommunen Simo i norra Österbotten, där 67 procent av fastighetsskatterna kommer från kraftverk. Med på listan finns även Eckerö som får 20,1 procent av fastighetsskatteintäkterna från vindkraftparken Långnabba. I rena pengar betyder det uppskattningsvis 60.000 euro av det totala beloppet på cirka 300.000 euro. Den exakta summan klarnar nästa år.
– Intäkten är väldigt viktig för kommunen som myndighet. Vi kan bättre möta upp lagkraven ju mer resurser vi har. Alla intäkter blir väl använda för att till exempel trygga basservicen i kommunen, säger tf kommundirektör Benjamin Sidorov.
Vad betyder Långnabba rent allmänt för kommunen?
– Kommunen som myndighet ser positivt på att vi har hållbara energikällor i kommunen. Samarbetet och dialogen med Vindax har varit bra. För kommuninvånarna kan det vara både positivt och negativt. Kommunen som myndighet kanske får in klagomål, men vi kan inte göra så mycket, det är ÅMHM som man oftast behöver vända sig till.
Inte lika fördelaktigt system
På Åland tillämpas i regel den allmänna fastighetsskattesatsen – som i Eckerös fall är 0,7 procent – på vindkraftverk. I Finland tillämpas även en så kallad kraftverksskatt om ett enskilt kraftverkets nominella effekt eller flera kraftverk anslutna till en gemensam anslutningspunkt överskrider tio megavoltampere. På Åland tillämpas detta endast om ett enskilt kraftverk uppnår samma effekt trots att vindkraftverken har en gemensam anslutningspunkt.
– Egentligen skulle kraftverksskatten vara mer ändamålsenlig. I Finland kan man ta in betydligt mer skatt från vindkraftverken, säger Benjamin Sidorov och tillägger att det är en politisk diskussion.
– Är det bra att kommunerna inte har samma förutsättning till intäkter som Finland vad beträffar vindkraftverk?
Totalt sett utgör skatten från vind- och solkraftverk 1,1 procent av de totala fastighetsskatterna på 2,1 miljarder euro. En dryg tredjedel av fastighetsskatteintäkterna kommer från Nyland. Åland tillsammans med Norra Karelen, Kajanaland och Mellersta Österbotten, står för strax under fem procent.
Topplistan
Kommuner där kraftverkens andel av fastighetsskatten är över 20 procent:
Simo 67,0 %
Pyhäntä 58,1 %
Merijärvi 49,5 %
Storå 49,1 %
Alavieska 45,8 %
Pyhäjoki 45,1 %
Jämijärvi 42,4 %
Kannus 33,9 %
Perho 32,6 %
Karvia 31,0 %
Kalajoki 30,9 %
S:t Mårtens 29,1 %
Kristinestad 29,0 %
Siikajoki 27,8 %
Hyrynsalmi 27,5 %
Haapajärvi 25,3 %
Ijo 24,8 %
Siikais 24,3 %
Luhanka 22,7 %
Närpes 21,2 %
Eckerö 20,1 %