ÅMI ska spara fyra procent

I granskningen av Ålands musikinstitut (ÅMI) lyfter landskapsrevisionen främst upp de stora kostnadsökningarna sedan 2017 och att transparensen och den interna kontrollen borde bli bättre.

Landskapsrevisionen konstaterar att ÅMI haft en kostnadsökning på över 20 procent från 2017 till 2020. Från 2020 till i år är budgetökningen ytterligare fyra procent, något som landskapsrevisionen kallar ”anmärkningsvärt”.

Landskapsregeringen (LR) och ÅMI svarar att ÅMI likt landskapets övriga verksamheter och myndigheter omfattas av de inbesparingskrav som ställts. Det totala inbesparingskravet åren 2022-2024 är fyra procent av verksamhetskostnaderna.

Landskapsrevisionen tycker att systemet med pendlande timlärare som undervisar i ett enda instrument är en dyr lösning och att alternativ borde övervägas.

”Får man inte tag på lärare lokalt borde man sänka ambitionsnivån och pausa undervisningen i ifrågavarande instrument”, skriver landskapsrevisionen.

Det vänder sig ÅMI emot, och svarar att inga sådana åtgärder planeras och att det inte finns tillgänglig arbetskraft på Åland. Man betonar också att det är en politisk fråga hur undervisningen utformas.

Digitala lösningar

Kulturministern Annika Hambrudd (C) konstaterar att det är utmaningen att hitta behöriga lärare som har gjort att kostnaderna gått upp.

– Man blir ibland tvungna att ta in lärare utifrån, från Sverige eller Finland, och då blir det dyrare utifrån att de ska komma hit. Där tycker jag att ÅMI:s direktion arbetar bra med nya tankar för att sänka kostnaderna, man diskuterar digitala lösningar och distansundervisning som har utvecklats mycket snabbare i och med pandemin, säger hon.

ÅMI skriver i sitt svar på revisionsrapporten att ambitionsnivån är en politisk fråga, hur ser du som ansvarig minister på landskapsrevisionens förslag?

– Det är en väldigt politisk fråga, vi vill ha ÅMI som en skola och inte som hobbyverksamhet. Sedan är frågan vad man menar med ambitionsnivå, det framgår inte i rapporten, men jag förstår det som att man lyfter fram det som alternativ om man inte hittar behöriga lärare. Direktionen arbetar bra tillsammans med rektorn för att hitta lösningar och i den nya rekryteringen försöka hitta lärare som är villiga att flytta hit och därmed sänka kostnaderna.

”Fullt förtroende”

Enligt landskapsrevisionen består en del av kostnadsökningen av dyra inköp av instrument, och man anser att dessa måste motiveras tydligare. ÅMI svarar att man under året kommer att ta fram rutiner för instrumentinköp.

LR meddelar i sin tur att man kommer att följa upp ÅMI:s arbete med de rekommendationer som ges i revisionen och vid behov vidta kompletterande åtgärder.

– Det är inte aktuellt i dagsläget att gripa in, utan vi följer upp att de gör det de säger att de ska titta över. Man ska också komma ihåg att också ÅMI har budgetinbesparingarna som kommer in och utifrån dem kan det bli en politisk fråga att gripa in om inte kostnaderna går ner. Men jag har fullt förtroende för direktionen och rektorn, de har ett långsiktigt arbete för att hålla både en bra undervisning och ekonomi, säger Annika Hambrudd.

”Hälsan är viktigast”

I granskningen av ÅHS ger landskapsrevisionen flera rekommendationer. En av bristerna är att det saknas en koppling mellan personalens prestationer och budgeteringen.

Landskapsrevisionen menar i sin granskning av ÅHS att det saknas incitament för de budgetansvariga att använda personalresurserna så effektivt som möjligt. En orsak är att det saknas koppling mellan prestationer och budget, skriver man.

Detta ställer sig ÅHS kritiskt till. Den kopplingen vore svår att skapa hos ÅHS, menar man.

”Förslaget har den grundtanken att man borde sträva efter det maximala antalet prestationer (till exempel besök) per personalresurser som egentligen är inte den viktigaste indikatorn på hur ÅHS presterar, utan det är befolkningens hälsa”, skriver ÅHS.

Bland landskapsrevisionens rekommendationer finns också att ÅHS ska kartlägga och dokumentera processerna inom den interna kontrollen och uppdatera dem. Man vill även att ÅHS identifierar riskansvariga personer inom hela organisationen och upprättar allmänna direktiv för riskhantering.

ÅHS svarar att det under det här året inte finns några resurser för ett sådant arbete, bland annat på grund av pandemisituationen. Däremot ska ledningsgruppen påbörja arbetet under år 2022. Ledningsgruppen ska också ta in riskhantering och intern kontroll som ett prioriterat uppföljningsområde på sina möten.

ÅHS konstaterar också att det finns ett behov av ökad kunskap inom intern kontroll och riskkartläggning, särskilt för att öka medvetenheten om betydelsen av frågan inom löne- och personaladministrationen. Det behöver hållas utbildning och troligen inrättas en projektanställning för att få det på banan.

LR: Har dragit lärdom av Föglöprojektet

Landskapsrevisionen har granskat hela projektet västra Föglö med byggande av vägar, bro och hamnanläggning, samt totalentreprenaden för trafiken. Syftet har varit att bedöma riskhantering och intern styrning och kontroll. 

Landskapsrevisionen anser att juridisk sakkunskap borde ha anlitats i större utsträckning, och att projektet kännetecknas av brådska. 

LR svarar att man dragit lärdom av projektet och att man i framtida liknande projekt kommer att använda juridisk sakkunskap i större utsträckning. Under 2021 ska man ta fram nya processbeskrivningar kring riskbedömning, -värdering och -hantering i större projekt.

Landskapsrevisionen menar att det föreföll viktigt att besluta om upphandlingarna före lagtingsvalet, menar landskapsrevisionen – något som inte är ”förtroendegivande – varken bland befolkningen eller inom den politiska sfären”.

LR svarar att man nu jobbar genom meddelanden och parlamentariska kommittéer ”på ett mer aktivt sätt” för att ge lagtinget mer information.

Landskapsrevisionen konstaterar att lagtinget godkände fullmakten för totalentreprenaden i budgeten för 2018, och att detta strider mot lagtingsordningens 54:e paragraf eftersom fullmakten inte fastslår ett belopp. ”Att ingen tjänsteman vare sig på LR:s eller lagtingets kansli observerade den bristfälliga fullmaktsskrivningen är synnerligen förvånande”, skriver landskapsrevisionen. 

LR svarar att fullmakten var den första i sitt slag med totalentreprenad för nybyggnation och drift under en längre tid, men att nya riktlinjer nu har arbetats fram. LR menar att det även kan finnas skäl att omformulera paragraf 54 i lagtingsordningen.

Landskapsrevisionen anmärker även på att elhybridfärjan inte var med i beslutsunderlaget för investeringarna. LR svarar att elhybridfärjan ännu inte var planerad till färjelinjen när underlaget togs fram. Däremot borde man involvera lagtinget ”så att en bred parlamentarisk förankring nås”, skriver LR.

Landskapsrevisionen framhåller att med tanke på den höga kostnaden för projektet vore det motiverat att utreda en Föglötunnel mer noggrant. LR svarar att en parlamentarisk kommitté är tillsatt och att ett betänkande från gruppen bör kunna presenteras under året.

Miljöbyrån börjar med  mer stödande åtgärder

Landskapsrevisionen anser att landskapsregeringens miljöbyrå är för långsam i sitt arbete, särskilt med hänsyn till att man fått mer personalresurser.

Landskapsrevisionens syfte med att granska miljöbyrån har varit att bedöma effektiviteten i arbetet. I granskningen menar landskapsrevisionen att miljöbyrån är för långsam, och att en del ärenden tar oskäligt länge att hantera.

Miljöbyrån svarar att arbetsprocesserna nu ska ses över och den interna kontrollen systematiseras. 

Landskapsrevisionen menar att personalresurserna borde vara tillräckliga, särskilt efter att en ny tjänst tillsattes 2019, och att kraven på att leverera resultat borde höjas i en del fall.

Miljöbyrån svarar att ansvariga handläggare ska börja rapportera tätare till chefer och att stödande åtgärder ska erbjudas i högre grad.

I granskningen skriver man också att en ny vattenlag måste tas fram för att byrån sedan ska kunna komma vidare i andra viktiga frågor. Miljöbyrån svarar att lagförslaget är nästan klart och att målsättningen är att kunna lämna det till lagtinget under året.

Landskapsrevisionen skriver att det tagit ”ofattbart lång tid” att hantera ärenden kring Ålandskomposten genom åren, något som ”inte stärker allmänhetens förtroende varken för miljöbyrån eller ÅMHM (Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, reds anm.).”

Miljöbyrån konstaterar att de utpekade bristerna bevisar att tillräcklig och kvalificerad personal behövs för att handlägga den här typen av ärenden.

”Direkta felaktigheter noteras för att inte upprepas”, skriver miljöbyrån.

Landskapsrevisionen anser att det saknas prioritering, realistisk tidtabell och en ansvarig tjänsteman för alla uppsatta mål. Miljöbyråns svar är att planeringen kommer att förtydligas.