Fredrik Karlström säger att landskapsregeringen (LR) nu ska analysera domen vidare.
– Men det går inte att överklaga domen, så som det ser ut nu är det det här som gäller, säger han.
Han menar att de olika landskapsregeringar som jobbat med frågan har drivit en enad linje. LR beklagar beslutet, säger han.
– Många av de argument som vi har fört fram gällande vår rätt att driva vårfågeljakt har domstolen inte bemött i domen, konstaterar han.
Domen blir ett i raden av många tunga beslut som påverkar Åland just nu, säger han.
– Det är en sorgens dag.
Domen innebär inga böter för Finland eller Åland. Enligt en överenskommelse mellan EU-staterna ska dock var part stå för sina egna rättegångskostnader. För Finlands del uppgår de till cirka 50.000 euro.
I december 2005 fastslog dåvarande EG-domstolen att den åländska vårjakten stod i strid med fågeldirektivet. Den traditionella vårfågeljakten stoppades då, medan vårjakt på alfågel tilläts.
Skulle Åland fortsätta tillåta vårfågeljakt trots den nya EU-domen står man inför ett bötesärende.
– Då driver man frågan att vi inte följer en dom som EU-domstolen har gett. Det kommer nog LR inte att göra, för det är förenat med ganska höga böter, säger landskapets chefsjurist Michaela Slotte.
– Att bryta mot domar med berått mod, det kan man som landskapsregering inte göra, säger Fredrik Karlström.
Inte bemött LR
Enligt landskapets jaktförvaltare Robin Juslin är det enligt domen framför allt två punkter i fågeldirektivet som vårfågeljakten inte uppfyllt.
Dels uppfyller vårjakten inte villkoren för förnuftig användning, och dels uppfylls inte villkoren för undantag från fågeldirektivet för ett litet antal fåglar.
– De anser att de inte kan tillåta jakt under häckningstiden, vilket är ett undantag från fågeldirektivet, eftersom ejderstammen inte är på en tillfredsställande nivå, säger Robin Juslin, och fortsätter:
– Vi har presenterat en omfattande argumentation kring varför det fortfarande är möjligt att bedriva en hållbar jakt på ejderstammen och på guding specifikt. Det finns många faktorer som måste vägas in i bedömningen om jakt är hållbart eller inte.
Samtidigt som häckande ådor är mest utsatta för predatorer är det främst guding som jagas, säger han. Dessutom uppmanar LR till utökad viltvård för ejderstammen. Det kompenserar för de individer man skjuter bort, menar Robin Juslin.
– Det här är en förvaltningsmodell som också har fått stöd från ejderforskare, men hela den här argumentationen har domstolen egentligen inte bemött över huvud taget. I stället har domstolen tagit fasta på att ejdern inte har en gynnsam bevarandestatus, och att det därför inte är motiverat att bevilja undantag, säger han.
Räknar olika
Undantag från fågeldirektivet får endast bedrivas på ett litet antal fåglar som motsvarar en procent av den naturliga dödligheten i stammen. 
När LR fastställt kvoten till 2.000 gudingar som får skjutas under varje vår har man räknat på hela populationen i Östersjön.
– På biologiska grunder är det det rätta med tanke på att det är specifikt gudingen vi jagar, säger Robin Juslin.
Domstolen anser att kvoten ska räknas utgående från den häckande populationen på Åland.
– Där känner vi också att domstolen inte har bemött våra argument i sakfrågorna, utan gått på sin egen linje.
Skulle man kunna räkna som EU-domstolen fastställt och ändå ha vårfågeljakt på Åland?
– Om man räknar utgående från den modell som man dömt utifrån hamnar vi på en kvot på ungefär 80 gudingar, så det är betydligt färre än den kvot som vi hittills har satt jakten på, säger Robin Juslin.
LR hade ansökt om att frågan skulle avgöras genom muntligt förfarande, men fick avslag. Frågan avgjordes därmed skriftligt.
Hade det kunnat göra någon skillnad om ni fått vara på plats för att föra fram era argument?
– Vi hade verkligen förväntat oss att domstolen skulle ordna det, eftersom det är delar i det här ärendet som är ganska oprövade, så domstolen har inte haft någon rättspraxis att falla tillbaka på. Givetvis trodde vi att det skulle ge oss bättre möjligheter att utveckla våra resonemang för domstolen och kunna svara på direkta frågor, säger Robin Juslin.
”Ett totalt underkännande”
Domen är ”ett hårt slag” mot jägarkåren på Åland, säger Robin Juslin.
– Den är egentligen ett totalt underkännande av jägarkårens insatser för de bevarandeåtgärder som är så viktiga för ejderstammen.
Han ser det som omöjligt att upprätthålla jägarnas intresse för åtgärderna. Domen slår undan det incitament för att bedriva viltvård som jakten utgör, menar han.
– I slutänden blir det ejderstammen som drabbas. Vi har starka argument för att jakten som bedrivs inte på något sätt äventyrar populationen.

Fredrika Fellman