Karsten Steiner, ordförande i Ålands Lärarförening, har förståelse för att det krävs kompensation för att bli behörig lärare med en svensk utbildning. Detta eftersom utbildningen inte motsvarar samma årskurser som den finska, och man kan komma att undervisa i klasser som man inte är behörig för med sin svenska utbildning.

– Egentligen tycker vi att det är helt rimligt att anpassa enligt de elever man ska undervisa, säger han.

Enligt Karsten Steiner har lärarföreningen inte insyn i hur man har granskat utbildningarna i Sverige och Finland och kan därför inte komma med egna åsikter om vilka krav som ställs på kompensation.

– Lärarföreningen kan inte ifrågasätta valideringen, säger han.

Hans erfarenhet är att kompensationsalternativen som nu finns har fungerat alldeles utmärkt. Enligt honom är lönen för en lärare som arbetar under en handledare 140 euro lägre i månaden än för en behörig lärare.

– Det är så att säga vad det kostar att anpassa sig till de årskurser man inte är behörig för, säger han.

Han påpekar också att om man ser saken från andra hållet skulle finska klasslärare annars kunna fråga sig hur lärare med svensk utbildning kan bli behöriga direkt för årskurser som de enligt sin utbildning inte är behöriga för.

Nöjda över lönehöjning

Från lärarföreningens sida är man också nöjd över att man från och med det förra kollektivavtalet fått in en skillnad mellan lärare som har utbildning men inte är behöriga, och personer som saknar lärarutbildning helt.

Tidigare sågs lärare med en svensk lärarutbildning som helt obehöriga, trots att de har en viss lärarbehörighet. Karsten Steiner blev uppmärksammad på detta för några år sedan av ett tiotal lärare.

– Men det finns säkert ytterligare fler som inte har hört av sig till mig, säger han.

Lärare med exempelvis en svensk utbildning får nu under anpassningsperioden cirka 600 euro mer i månaden jämfört med en helt obehörig person.

– Vi är glada att vi fick med det.

”Inte kommit klagomål”

Utbildningsminister Annika Hambrudd (C) har inte fått särskilt mycket klagomål om behörighetskraven för lärare. Enligt henne har reglerna för svenskutbildade lärare blivit tydligare och lönen rimligare jämfört med tidigare.

– Klasslärare och ämneslärare är reglerade yrken. Har man en utländsk examen måste man få ett erkännande av sina yrkeskvalifikationer, säger hon.

Det innebär att man måste ha ett bevis på att man är behörig i Sverige, och att man måste vara behörig att undervisa i årskurs 1–6.

Annika Hambrudd säger att man i början av mandatperioden tillsatte en arbetsgrupp i ärendet. Arbetsgruppen gjorde sedan intervjuer med lärare som genomfört kompensationen för att bli behöriga. Resultatet visade att många tyckte att lämplighetstestet eller anpassningsperioden var givande.

– Det har inte kommit så mycket klagomål till mig, säger hon.

Hon känner inte till om kraven i Finland är särskilt annorlunda mot de åländska när det gäller klasslärare.

– I så fall är det märkligt, men jag vågar inte svara på det, säger hon.

När det gäller lönen säger Annika Hambrudd att den tidigare var betydligt lägre under anpassningsperioden, men att det nu har ändrats.

– Nu har jag förstått att det är en rimlig lön, säger hon.

Överlag menar hon att det har blivit lättare att veta vilka regler som gäller för de som väljer att utbilda sig till lärare i Sverige.

Annika Hambrudd säger att det finns en möjlighet att dela upp behörigheten som man har gjort i Sverige, men att det är en trygghet för eleverna och lättare för skolorna att ha lärare som är behöriga att undervisa för årskurs 1–6. Men även om obehöriga lärare inte kan få en fast anställning kan de fortfarande få jobb i skolan.

– Skolor kan anställa obehöriga lärare för en kortare period. Då är det ypperligt att lämna in att man vill bli behörig genom att genomgå anpassningsperioden, säger hon.