Carl Geelnard älskar att jaga och har gjort det ända sedan barnsben. Sedan några år tillbaka är han en fullfjädrad rådjursskytt och han har redan fällt nästan 30 djur – men det var i höstas som hans karriär som rådjursskytt fick sig en rejäl stjärna i kanten.
Som 16-åring fällde han sin första, och Önningeby jaktlags andra, guldbock – någonsin. Något som få jägare kan skryta med.
– Det är häftigt. Det är den andra guldbocken som skjuts av Önningeby jaktlag och den första i min familj. Både min pappa och min storebror är ivriga jägare men det här är den första medaljbocken som skjuts i familjen.
Carl Geelnard berättar att han fällde bocken från ett torn den 15 augusti, alltså samma dag som rådjursjakten börjar. Att säsongen rivstartade med en guldbock hade lite att göra med tur, och mycket att göra med iver.
– Under sensommaren brukar jag åka runt för att titta om det är djur i farten. Inventera lite på skoj. Det var när jag var ute på en spaningsrunda som jag fick syn på bocken.
Carl Geelnard berättar att han stötte på bocken på samma ställa både en och två gånger innan den 15 augusti.
– Tredje gången tog jag med min pappa eftersom vi bara skjuter vissa djur i jaktlaget. Jag ville få bekräftat att det var en medaljbock
Förberedd
Carl Geelnard säger att veckan innan rådjurspremiären var fylld av både förväntan och nervositet.
– Man visste ju vad som troligtvis väntade så man låg och svettades lite på kvällarna. Samtidigt kunde man förbereda sig för skottet.
Den 15 augusti satte sig Carl Geelnard i samma rådjurstorn som han spanat från veckorna innan.
– Jag var ute i god tid och visst ungefär när han skulle komma eftersom rådjuren är ganska punktliga i sina rutiner. Den här gången var han senare än tidigare gånger, men till slut så kom han.
Carl Geelnard säger att guldbocken kom med ett smaldjur i fören, och att han själv gjorde en sista bedömning med kikare innan han lyfte geväret.
– Sedan väntade jag in det perfekta skottet och fällde honom. Det var ungefär 100 meter långt.
Hann du bli nervös?
– Pulsen gick upp lite men det gick så fort. Mitt i allt var det överstökat.
Guldbock
Carl Geelnard berättar att han trots många spaningar inte hade väntat sig att djuret skulle vara så stort.
– Det var riktigt stort. Jag skickade en bild till pappa och så hämtade han mig och rådjuret.
Efteråt lade Carl Geelnard upp foton på sociala medier.
Hur har folk reagerat?
– Det har varit mycket ”garanterat guld” och ”grattis”.
Och en guldbock är det, under hösten har Carl Geelnard haft hornen på bedömning och fått sina förhoppningar bekräftade.
– Man ska inte räkna med att det händer en gång till. Men man kan alltid hoppas.

Kevin Eriksson