Mannen försökte lösa in en falsk utländsk check på 23.250 euro på Ålandsbanken. Åklagaren kallar det för ett Nigeriabrevsupplägg. Mannen hävdar god tro.
I går behandlade tingsrätten ärendet.
TINGSRÄTTEN Den åtalade mannen, en 71-årig mariehamnare, åtalas för förfalskning. Förra året lämnade han in en irländsk check på 23.250 euro till Ålandsbanken. Ålandsbanken skickade checken på inkasso till den utställande banken som svarade att det rörde sig om en förfalskning. En ganska klumpig förfalskning dessutom. Bland annat överensstämde inte sifferbeloppet med det belopp som skrivits med bokstäver.
Delbetalning
Mannen hävdade att han fått checken som en delbetalning i en affär där han fungerade som mäklare. Han uppdragsgivare var ett sydafrikanskt bolag som ville investera i hotellverksamhet. Han skulle själv få 2.000-3.000 euro i omkostnader och använda resten som förskottsbetalning till den säljare han hittade.
Fast i polisens förundersökningen uppgav han att de resterande pengarna skulle skickas tillbaka till den sydafrikanska uppdragsgivaren.
Varför skulle uppdragsgivaren ta den omvägen istället för att skicka förskottsbetalningen direkt till säljaren? invände ledande landskapsåklagare Jens-Erik Budd som beskrev det hela som ett Nigeriabrevsupplägg som går ut på att en person luras eller medvetet försöker lösa in falska checker, och skicka pengarna till avsändaren mot löfte om en rejäl personlig belöning.
Eftersom checken var så klumpigt förfalskad argumenterade landskapsåklagaren att den åtalade måste ha insett det och handlat med uppsåt att lura banken.
Hävdar oskuld
De åtalade hävdade dock sin oskuld. Han hade inte förstått att checken kunde vara falsk. Han lämnade in den till Ålandsbanken för att få den kontrollerad, inte för att få ut pengarna direkt.
Att det stod olika summor på checken hade han inte lagt märke till.
-Jag är kanske blåögd. Men jag har jobbat i den här branschen i flera år och när jag började gällde ett ord för mer än tio skrivna papper. Men det går kanske inte att lita på folk längre.
Upplägget att skicka tillbaka den resterande summan till uppdragsgivaren förklarade han med att det ofta går lite "mysko" till i branschen och att han inte kunde vet vilket avtal hans uppdragsgivare hade med det sydafrikanska bolaget.
Dom faller senare
En förklaring som landskapsåklagaren inte trodde på. -Tidigare fällande domar i Nigeriabrevsfall har givit dagsböter. I det här fallet är summan så stor att fängelse skulle kunna vara aktuellt, men eftersom han inte fick ut något för egen vinning kanske inte det behövs.
Dom meddelas den 30 april.

Petter Lobråten