Säg ordet antisemitism och många tänker genast på dess mest extrema uttryck: Det folkmord nazisterna utförde på 1930- och 1940-talet. Men antisemitismen kan spåras mycket längre tillbaka i tiden än så, och de senaste åren har antisemitismen enligt en EU-rapport återigen ökat.

Det är just nya former och uttryck för antisemitism i Europa som Jonah Bogle riktar in sig på i det tvärvetenskapliga forskningsprojekt han inledde vid Åbo Akademi för några månader sedan.

– Dagens antisemitism präglas ofta av mera invecklade och dolda mönster än tidigare. Det är en bedrövlig utveckling som inte bara syns i Europa, säger han.

Som exempel nämner Jonah Bogle en tysk proteströrelse vid namn ”Querdenken”, som vuxit fram sedan covidpandemins utbrott 2020. Här anklagas å ena sidan judar ligga bakom pandemin, å andra sidan jämför också många anhängare restriktionerna och kraven på vaccinpass med hur judar behandlades under naziregimen.

– De intar ett narrativ som offer och förminskar samtidigt det som skedde under Förintelsen. Enligt flera definitioner är det här en form av antisemitism.

Mariehamn som bas

Jonah Bogle är född i södra Tyskland men kärleken förde honom till Finland 2015 och sedan några år är han bosatt på Åland. Han har sedan tidigare en kandidatexamen i judaistik och teatervetenskap från Berlin, och en magisterexamen i performancekonst från ett schweiziskt universitet.

– I min forskning kan jag förena båda mina intressen, konstaterar han.

Jonah Bogle vill belysa antisemitismen genom att se på den ur ett performativt perspektiv.

– Performativitet är, enkelt uttryckt, när någon har kraften att med ord utföra en handling. Det har till exempel en präst eller en rabbi som förklarar någon man och fru – det är inte bara ord, utan ord som skapar en ny verklighet.

Frågor han ska fördjupa sig i är hur antisemitismen kan ta sig uttryck vid till exempel sportevenemang eller demonstrationer – helt enkelt sådana tillställningar och evenemang där det på något sätt finns en publik. Hur definieras och etableras det antisemitiska beteendet, och hur påverkas egentligen allmänheten av sättet som antisemitismen uttrycks på – leder det till exempel till kränkningar och brott mot judar och judiska institutioner?

Många definitioner

Det är otrampade stigar Jonah Bogle ger sig in på, Åbo Akademi beskriver projektet som unikt inom antisemitismforskningen. Dessutom, vilket han redan känt av, är det något av minerad mark. Det visar inte minst de otaliga definitioner som finns av begreppet antisemitism inom politik och forskning.

– Alla är ganska eniga om vad antisemitism är, men inom flera definitioner positionerar man sig. När jag skrev min forskningsplan använde jag definitionen från Internationella alliansen till minne av Förintelsen, men vid det första seminariet blev det en stor diskussion om det, eftersom definitionen har olika laddningar – både politiska och emotionella sådana. Jag forskar ju egentligen inte om konflikten mellan Israel och Palestina, jag forskar om antisemitism i Europa – men jag inser att jag hela tiden måste vara väldigt medveten om vad jag gör.

Jonah Bogle märker också att hans egen bakgrund kan väcka frågor. Han är tysk, har en kristen uppfostran men bekänner sig till judendomen. Det där verkar en del ha svårt att få ihop och undrar vad hans egentliga syfte med forskningen är.

– Efter de första presentationerna märkte jag att det är viktigt att jag kan försvara mig och ge svar på de här frågorna.

Vill bidra

Förhoppningsvis, säger Jonah Bogle, kan hans forskning i framtiden bidra till en större medvetenhet kring nya former av antisemitism.

– Jag förväntar mig inte finna någon lösning på problemet, men jag hoppas min forskning ska vara till nytta för samhället på något sätt.

Arbetstiteln på hans forskningsprojekt är ”Performing antisemitism: The affective power of performative display of discrimination, prejudice, and conspiracy in Europe”.