Strax före klockan 11 börjar det samlas barnfamiljer utanför vilthägnet i Käringsund, Eckerö. Det är dags för dagens första guidade viltsafari. En av dem som väntar på att få åka på safarituren är familjen Ylismaa från Helsingfors, som är på Åland på semester.

– Vi har varit här i två dagar, säger Paula Ylismaa.

Vad vill ni se för djur?

– Jag vet inte, säger Nela Ylismaa.

– Alla, säger Mio Ylismaa.

Guiden Christine ”Kicki” Söderberg släpper in passagerarna, som stiger ombord på vagnen bakom traktorn.

– Ni kan hålla utkik efter hjortar längs vägen, säger hon innan hon hoppar in i traktorn och ekipaget åker iväg.

Det tar inte länge innan passagerarna får syn på en grupp kronhjortar framför traktorn. Kicki Söderberg tutar några gånger med traktorn. Hjortarna är inte alls rädda utan går precis bredvid vagnen, och ett sus går bland passagerarna.

– Woow, säger någon längre bak i vagnen.

Kicki stannar traktorn och går ut för att ge hjortarna mat medan hon berättar om dem.

– Jag tutade inte för att de stod i vägen, utan det är min signal att jag ska ge dem mat. Det här är deras utfodringsplats, säger hon

Hjortarna är tama och står nära henne medan hon berättar om dem.

– Hur gamla kan de bli, frågar någon.

– Oftast dör de för att det händer något eller för att man tar bort dem, men uppskattningsvis kanske 17-18 år. De blir sällan över 16, säger Kicki Söderberg.

Hon berättar att det i hägnet även finns dovhjortar, som är mindre och skyggare. På väg mot nästa stopp får vi ändå se några som springer en bit bort.

Illaluktande spott

Nästa stopp är lamorna. Även de är tama och sällskapliga. Här får den som vill stiga ur och mata dem med havre ur handen.

Kicki Söderberg berättar om lamornas spottande.

– De är ju idisslare, och när de tuggar maten den andra gången är det blandat med magsyra. Därför luktar det illa när de spottar.

Johanna Allén, Matias Nylund och Saaga Nylund från Jakobstad provar på att mata lamorna.

Har ni något favoritdjur som ni vill se i dag?

– Det var nog de där, lamorna, säger Johanna Allén när vagnen rullar vidare mot nästa stopp, vildsvinen.

Några grisar kommer ivrigt fram till stängsel och knuffar på varandra för att komma åt maten, som består av torkad majs.

– De kan skrika och vara högljudda och knuffas, men det låter värre än det är. De skadar inte varandra, säger Kicki Söderberg.

– Vi fick kultingar förra veckan. De är stora som råttor ungefär.

Gamla fåglar

Det sista stoppet är strutsarna. Även de får man prova på att mata, med klippt gräs. När de sväljer bollen med gräs ser man hur den åker ner för den långa halsen. Kicki Söderberg informerar om att strutsar kan bli 80 till 85 år gamla.

– Är det någon som lägger märke till deras fötter, vad liknar de på? frågar hon.

– Dinosaurier, svarar Alva Gottberg som sitter i mamma Karolina Gottbergs famn

– Ja, bra! Strutsarna levde faktiskt samtidigt som dinosaurierna. Vi tittar ju på dinosaurier här, säger Kicki.

Vägen tillbaka går förbi en liten sjö, där även vilda fåglar som hägrar, svanar och gräsänder häckar. Samtidigt som vagnen passerar lyfter en häger från vattnet. Snart närmar sig turen sitt slut och traktorekipaget kommer tillbaka till grinden där turen startade.

Johanna Allén, Matias Nylund och Saaga Nylund är nöjda med viltsafarin.

Lärde ni er något nytt?

– Absolut. Att strutsar kan bli så gamla var intressant, säger Johanna Allén.

Hon tycker att det är spännande att få se djuren på nära håll när man åker genom hägnet.

– Och så är det vacker natur, säger Matias Nylund.

Karolina, Atle och Alva Gottberg och Daniel Sederström från Mariehamn stiger också ur vagnen och är på väg till jakt- och fiskemuseet.

Vilket djur var roligast att se?

– Vildsvin, säger Alva Gottberg.

– Strutsarna, tycker både Atle och Daniel.

Även de lärde sig nya saker under turen.

– Att strutsar är dinasaurier är ju ganska häftigt, säger Karolina Gottberg.

Vid kiosken pustar Kicki Söderlund ut en stund före nästa guidade tur ska börja. Hon är utbildad turistvärd och naturguide, och det här är andra året hon gör guidningar i Käringsund. Under sommaren guidar hon och en annan safariturer varje dag.

De svåraste frågorna hon får är om djurens ålder.

– Det är så svårt att säga med vilda djur, säger hon.

Har du något favoritdjur?

– Jag tycker om de flesta djur som finns. Jag har själv haft många olika djur.