Det förebyggande stödet till fattiga pensionärer har blivit en flopp. Under årets första halvår kom bara 42 ansökningar in till kommunerna. Det innebär att bara 20.000 euro har betalats ut av den summa på 500.000 euro som landskapsregeringen avsatt för stödet i år.
PRIVATEKONOMI Det förebyggande utkomststödet för de folk- och sjukpensionärer och de funktionshindrade som lever under fattigdomsgränsen kan bara få ett omdöme: underkänt.
Det visar sig tydligt efter att kommunerna har redovisat resultatet av årets första sex månader. Bara 42 personer har sökt stödet på Åland. Kökar, Sottunga och Saltvik har inte redovisat sina siffror, men de kan knappast förändra faktumet att det är betydligt färre sökande än när stödet infördes i mitten av förra året, då sökte 110 personer, redan det allt för få.
-Det har gjorts en miss i beräkningen över hur många som skulle söka. Vi trodde att det skulle bli fler den här gången eftersom stödet borde vara mer känt än under första omgången, säger landskapets äldreomsorgsutredare Maj-Len Österlund-Törnroos.
Totalt budgeterades 500.000 euro för stödet, men bara 20.000 euro har delats ut hittills i år.
Stigmatiserad fråga
Att den tilltänkta målgruppen känner till stödet är det ingen som betvivlar. Landskapet har stått för allmän information och kommunerna för praktisk information om hur man söker stödet. Teorin är i stället, enligt Maj-Len Österlund-Törnroos, att just folkpensionärerna är vana vid att klara sig själva och att inte söka ekonomiskt stöd utifrån.
Det är en bild som Mariehamns socialdirektör Susanne Lehtinen delar.
- Min uppfattning är att pensionärerna drar sig för att söka sig till socialkansliet, platsen i sig är stigmatiserad. Det spelar inte så stor roll vad man kallar stödet när det är vi som ska fördela det, det kopplas ofrånkomligen med socialhjälp, säger hon.
Därför är hon skeptiskt till att den nya lagen om särskilt socialvårdsstöd kommer att göra någon skillnad. Även det stödet ska nämligen sökas och fördelas på samma sätt som det förebyggande utkomststödet.
Missar målgrupp
Susanne Lehtinen berättar att bland stadens 13 ansökningar i år är tio personer under 60 år. Betydligt fler sjukpensionärer och funktionshindrade sökte stöd än pensionärer.
-Jag missgynnar inte de andra grupperna det ekonomiska tillskottet, men det är ett bevis på att pengarna inte når fram till den huvudsakliga målgruppen, säger hon.
En anledning till att funktionshindrade söker är att de ofta har en person som bevakar deras intressen och ser till att söka stödet.
Frågan är hur man ska få de äldre att söka den ekonomiska lättnad som många så väl behöver.
Tycker FPA bör involveras
Ett problem är, enligt Susanne Lehtinen, att kommunerna inte kan göra någon uppsökande verksamhet eftersom de inte har tillgång till folkpensionsanstaltens register. Därför vet kommunerna heller inte vilka invånare som är i behov av stödet.
-Om man skulle vilja nå fram till alla behövs ett permanent stöd som inte söks via kommunen utan kopplas till pensionen. Det behöver göras i samarbete med folkpensionsanstalten, menar Susanne Lehtinen.
Att köra igång ett nytt stödsystem på samma sätt som i dag är inte ett alternativ, menar hon.
-Personligen är jag inte förtjust i hur man har lagt upp det nuvarande systemet. För oss krävs en stor apparat för att hantera det tiotal ansökningar som kommer in. Väldigt få söker och de flesta som verkligen behöver avlastning blir utan.
Socialminister Katrin Sjögren (Lib) tycker inte att det förebyggande utkomststödet har överbevisat sig självt.
-Även om få söker är det stor skillnad för de personer som ändå har fått stöd, säger hon.
-Det är ett stort bekymmer att stödet inte når fram till den som har behov av det.
Så kommenterar socialministern utfallet av det förebyggande utkomststödet hittills. Men hon håller inte med om att stödet har medfört mycket merarbete för kommunerna.
-Stödtypen finns redan i vår sociallagstiftning, det vi gjorde var att uppmuntra att man skulle använda det för att hjälpa fattiga pensionärer.
Hjälper en del
42 ansökningar varav många inte är ålderspensionärer. Har inte systemet överbevisat sig självt?
-Nej, det tycker jag inte, man måste komma ihåg att 50 euro i månaden är en stor skillnad för någon med en liten inkomst.
Håller du med om att stödet missar målgruppen?
-Det gör det till stor del, men det är problemet med alla stöd som riktar sig till pensionärer. Vi räknar med att drygt 1.000 pensionärer skulle vara berättigade till bostadsbidrag, men bara 400 personer har det.
Det är väl ändå ett betydligt bättre utfall?
-Ja, men systemet har varit i bruk i många år.
Hur kan ni veta att det inte är motviljan att gå till socialkanslierna i kommunerna som avskräcker?
-Vi är medvetna om att det är ett problem att många pensionärer drar sig från att söka stöd och hjälp från kommunen.
Tror att nytt stöd kan hjälpa
Ändå är det nya stödet som är ute på remissrunda upplagt på samma sätt som det förebyggande utkomststödet. Hur ska ni göra för att få fler att söka det?
-Vi ska undersöka möjligheten till uppsökande verksamhet i kommunerna. Det är lättare i en liten kommun än i en stor. Andra vägar är information till anhöriga och pensionärsföreningar. Ålands hälso- och sjukvård kunde också ta hänsyn till det i det hembesök som de gör till alla över 75.
Katrin Sjögren förklarar att landskapet har undersökt möjligheten med ett automatiskt stöd till alla stödberättigade.
-Men vi har inte hittat ett sätt att plocka ut de som är under fattigdomsgränsen och vi kan inte ge stöd till alla pensionärer.
Varför inte samarbeta med FPA som har inkomstuppgifterna?
-Att ta fram ett eget system inom FPA för Ålands räkning blir dyrt.
Hur dyrt?
-Jag har fått höra att det handlar om runt 300.000 euro.

Tone Nordling