De flesta bedömare väntar sig att om den globala lågkonjunkturen når Åland gör den det i höst. Men hur allvarlig blir den egentligen? Finns det någon risk för ett stort antal företagskonkurser och hög arbetslöshet, eller klarar sig Åland undan den värsta smällen?
EKONOMI Nästan alla på Åland talar om den, men ännu är det få som har sett den. Trots att vi befinner oss mitt i en global lågkonjunktur är arbetslösheten på Åland fortfarande låg och de åländska bolagen går bra.
Frågan är hur länge det fortsätter. Åsubs senaste konjunkturrapport är den mest pessimistiska på tio år. Man förutspår ökar arbetslöshet och en tuff framtid för flera.
Den globala krisen väntas slå "särskilt hårt" mot de åländska exportinriktade företagen, fraktsjöfarten väntas få det "synnerligen kärvt" och byggsektorns framtidssyn är den mest pessimistiska sedan Åsub började med sina konjunkturenkäter för mer än tio år sedan.
Att landskapet drabbats hårt av den minskade klumpsumman lär heller inte ha undgått någon.
Ljust trots allt
Trots detta ser situationen på Åland mycket ljus ut i förhållande till de flesta andra länder. Ålands BNP förutspås visserligen minska tre år i rad, men detta beror på utflaggningar som inte har en så stor effekt på den reala ekonomin.
Om man bortser från utflaggningarna förväntas den åländska tillväxten bli svagt positiv de närmaste åren, medan den i till exempel Sverige väntas bli klart negativ.
Samma sak med arbetslösheten. Medan den väntas stiga till över 11 procent i Sverige 2010 spår Åsub att den på Åland hamnar på blygsamma 3,8 procent nästa år.
Trots att de åländska företagen är mer pessimistiska än på länge visar en rundringning att de flesta som känt av krisen faktiskt tror på en snar vändning och att de som ännu inte känt av krisen inte tror att den blir så allvarlig.
1993 gick Rederi Ab Slite i konkurs - en konkurs som slog hårt mot det åländska samhället. Är det risk för att något liknande händer denna höst när lågkonjunkturen väntas nå Åland?
Åland är i mycket stor utsträckning beroende av sina passagerar- och fraktrederier. Många av dessa har de tufft just nu, men enligt Olof Widén, vd för Rederierna i Finland, är de största åländska rederierna stabila bolag. Dessutom kan han skönja en snar vändning.
-De små rederierna som kör på spotmarknaden har det allra värst. Det har varit en stor nedgång inom transportsektorn och det är ett svårt läge just nu med många fartyg som ligger uppe.
-Jag ser däremot inget fritt fall längre, utan vi verkar ha nått en stabilisering i dalen. Jag tror det kan vända första kvartalet 2010, även om det tar ett tag innan vi kommer upp på de nivåer som rådde hösten 2008.
-Jag ser heller ingen risk för att några av de större åländska rederierna ska gå i konkurs. Det rör sig om stabila bolag. Risken är störst för de små bolag som kör på en spotmarknad.
En bantningskur
Att den överkapacitet som just nu råder inom fraktsjöfarten skulle vara ett bestående problem tror inte Olof Widén.
-I och med byggboomen i Kina beställdes många fartyg på ren spekulation. En viss del av dessa fartyg färdigställdes, men alla optioner är borta nu. Befolkningen och behovet av transporter ökar hela tiden. Detta har varit en bantningskur där överkonsumtionen rättats till, men den kan inte fortsätta för alltid.
Passagerarrederierna har inte alls drabbats lika hårt som frakten.
-Nej, deras passagerarmängd är oförändrad, även om folk kanske konsumerar lite försiktigare ombord. Det är södernresorna som folk har minskat på, säger Olof Widén.

Ålandstidningen