Det är finansminister Mats Perämaas nionde budgetförslag, men det här förslaget ingår i det nya finanspolitiska ramverket som lagtinget godkände under förra mandatperioden. Nu sätter lagtinget kostnadsramarna i vårbudgeten och detaljerna som behandlas i höstbudgeten ska rymmas inom dem.
– Hela systemet har landat väl. Men det här är bara första året på en sexårsplan. Problemen är inte lösta, men vi har stakat ut en riktning, säger Mats Perämaa.
Rainer Juslin lämnade den liberala lagtingsgruppen i protest mot sparåtgärderna i skärgårdstrafiken. Hur ser du på det som liberal finansminister?
– Den lagtingsgrupp som återstår står bakom förslagen. Det är tufft när man ska spara pengar, det kan leda till slitningar. En del vill vara med och en del vill inte. Så länge det finns en majoritet i lagtinget går det.
Stort underskott
I Sverige har man lyckats stävja kostnadsökningen och stärkt ekonomin genom ett liknande system. Ändå ökar det åländska underskottet med tio miljoner jämfört med årets budget – över 29 miljoner minus. En av orsakerna är sju miljoner mindre än prognostiserat i återbetalningen av skatterna från finska staten.
Lågkonjunkturen gör att prognoserna för skatteavräkning och avräkning blir för högt satta.
– Vi ska diskutera med Finansministeriet om att skärpa verktyget för bedömningen av intäkterna. Det går inte att säga exakt hur mycket det blir i förväg, men vi kan få bra prognoser.
Finansministerns tre heta.
• 1: Skattegränsen. ”Om vi inte når lösningar eller tydliga lättnader är det illa.”
• 2: Transporter. ”Det finns möjliga lösningar, men då måste vi prioritera en kostnad som tas någon annanstans ifrån.”
• 3: Vad kostar det att driva företag på Åland i jämförelse med omgivande regioner? Utredning görs av Ålands näringsliv.
I budgetförslaget talas om ”arbetslinjen” när det kommer till beskattning. Det innebär ett arbetsinkomstavdrag för dem som arbetar.
– I Sverige har Riksrevisionen kommit fram till att det har gett effekt, säger Mats Perämaa.
Ni skriver att avdragen ska visa att det lönar sig att arbeta i stället för att leva på bidrag. Är det inte lite drygt mot dem som måste leva på bidrag?
– Det är en politisk linje. Det ska finnas stödåtgärder för dem som behöver det. Men de som är i arbetsför ålder och har kapacitet ska tycka att det är intressant att jobba mer.
Tvingas till lån
Hur ser framtiden för den åländska ekonomin ut?
– Jag vill vara positiv, men utmaningarna är stora. Vi är i hög grad beroende av Finlands ekonomi som har det tufft. Och nu är vi precis på gränsen till att tvingas låna.
Varför är det så viktigt med tillväxt?
– Det finns politisk retorik om att det skulle lösa hållbarhetsfrågorna om vi inte hade tillväxt, men utgående från hur människan beter sig och vilka krav man ställer måste det finnas tillväxt. Och om vi lyckas få tillväxt behöver vi inte spara lika mycket, det är enkel matematik.
Snart räcker inte skatteintäkterna till att täcka alla behov.
– Verkligheten får visa varför det behövs tillväxt. Vårdbehovet minskar inte och för att klara av det behövs pengar.
Det talas om Ålands investeringsskuld och det syns i budgetförslagets underskott att mycket planeras för att minska skulden under 2025.
– Vi har låtit bli att investera och det har sett ekonomiskt bra ut för stunden. Kostnaden kommer förr eller senare. I slutet av 2025 har vi förbrukat de resurser som finns och det betyder att vi får låna pengar till investeringar.
