Effekterna av att Finland och Åland är i undantagstillstånd slår hårt mot många branscher. Såväl landskapsregeringen som den finska regeringen har genomfört stödåtgärder för att minska de ekonomiska effekterna för företagen. Men många företagare tycker att flera av insatserna dels är missriktade, dels skapar problem i sig själva.
Hubertus von Frenckell är vd för Ålands turisminvest som bland annat driver Käringsunds resort och conference. I turistbranschen gick botten helt ur marknaden i samma ögonblick som Finland och en rad andra länder stängde gränserna.
– Vi hade en exceptionellt bra vår bokad, 20 procent över fjolåret. I motsats till många hotell har vi en modell med mycket förhandsbetalningar, och nu har vi haft en situation där vi fått betala tillbaka tiotusentals euro på en vecka, säger Hubertus von Frenckell.
Sämsta tidpunkten
Coronakrisen kom också vid den värsta tänkbara tidpunkten för många turistföretagare. Det mesta av intäkterna hämtas in under sommaren och tidiga hösten. Under vintern investeras mycket i anläggningarna. Det gör att kassaflödet är som lägst just denna tid, precis före den nya säsongen. Hubertus von Frenckell jämför med hur krisen slår mot de alpina anläggningarna som uppmärksammats stort.
– De gick in i den här fasen när de ätit både förrätten och huvudrätten. De förlorade desserten av säsongen. Vi har fastat sedan hösten och nu drogs alla tallrikar bort.
Bristen på kapital gör, menar han, att snabba injektioner är livsviktigt för att inte hela näringen ska gå under.
– Bufferten för de flesta är minimal, då måste det till väldigt snabba lösningar. Jag tror att för många handlar det inte om att pengarna räcker i veckor, utan dagar.
Flera krispaket
Såväl regeringen i Helsingfors som landskapsregeringen har presenterat krispaket för att hjälpa näringslivet. På Åland röstade lagtinget i förra veckan igenom ett stödpaket på nästan 33 miljoner euro. För näringslivet var den största delen i garantier för likviditetslån. De som tar sådana lån får sedan 20 procent av lånesumman i bidrag av landskapet, upp till 200.000 euro.
Kritik har dock riktats mot de avgifter som tas ut i samband med lånet. LR och finska Finnvera delar på ansvaret för garantierna. Finnvera tar ut en avgift på 2,5 procent av lånesumman samt en engångsavgift om 400 euro. Till detta läggs sedan bankernas avgifter och ränta.
– Jag talade med banken och även de företag som uppfyller villkoren och har ett bra ”trackrecord” och därmed skulle ha bra ränteförutsättningar hamnar automatiskt på över fem procent. 
– Hamnar du på fem till sju procents ränta är bidraget på 20 procent uppätet ganska snabbt. Inte har man en sådan lönsamhet i den här branschen att man kan betala av lånet på nolltid.
Ändå kommer Hubertus von Frenckells företag att ansöka om lånet.
– Man har inte lust att ta lån på de premisserna, men jag har inget annat val.
Slopa avgifter 
Hubertus von Frenckell hoppas att den finska regeringen, som han tycker gjort mindre än landskapsregeringen, tar ett helt annat grepp än att ge garantier i kommande stödpaket.
– Om man kommer fram till ett system som innebär att man slopar alla arbetsgivaravgifter under lika lång tid som man begränsar branschens verksamhetsförutsättningar, skulle det ha effekt både på likviditeten och lönsamheten. För att stödpaketet ska fungera långsiktigt så måste vi ju också komma till lönsamhetfrämjande åtgärder. Gärna bestående strukturella sådana också, säger Hubertus von Frenckell.

Jonas Bladh