Överfallslarmet som skulle införas för personer som utsätts för hot och våld har försenats. Löftet från polisen var att det skulle tas i bruk i februari men ännu finns inget system.
-Det visade sig att frågan var mer komplicerad än vi först trodde, säger kriminalkommissarie Olof Lindqvist.
SÄKERHET I december förra året utlovade landskapsregeringen tillsammans med berörda myndigheter att överfallslarmet var på väg. Beskedet som gavs till allmänheten var att systemet skulle tas i bruk i februari. Tanken var att larmet skulle kunna förbättra säkerheten för personer som utsätts för hot och våld. Larmet är bärbart och ständigt uppkopplat via GPS mot satellit. Men under onsdagens frågestund i lagtinget uppmärksammade Barbro Sundback (S) att larmen fortfarande inte är i bruk.
-Varför lovade man att det här skulle vara gjort inom februari om man inte visste att det kunde verkställas? frågade hon lantrådet Viveka Eriksson (Lib).
-Jag kan inte svara för vad som har hänt om man inte har systemen i skick. Min information har varit att det skulle vara tillgängligt från första februari, svarade lantrådet.
Barbro Sundback beskrev förseningen som bekymmersam, inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv. Hon undrade hur det egentligen var ställt med jämställdhetsarbetet inom landskapsregeringen.
Polisens ansvar
Dagen efter diskussionen i lagtinget är kriminalkomissarie Olof Lindqvist, på Ålands polismyndighet, skuldmedveten.
-Förseningen är mitt ansvar. Det var jag som trodde att vi skulle kunna införa överfallslarmen i februari, men det visade sig att det var ett betydligt mer omfattande arbete är vad vi hade trott, säger han.
Det insåg han redan när han besökte Uppsalapolisen i början av året. Där fick han veta att olika larmapparater testades av polismyndigheterna i Sverige.
-En del utrustning är inte så driftsäker eftersom batterierna inte uppnår kraven, andra larm är onödigt klumpiga. Vi ville försäkra oss om att utrustningen var bra innan vi bestämde oss.
Viktigt med säkerhetstänkande
Ännu är ingen larmutrustning inköpt. Det finns heller inga rutiner färdiga för vem som ska få ett överfallslarm.
-Det är ett helt säkerhetspaket som måste sättas in och anpassas efter typen av hot. I så här extrema situationer måste även den person som är utsatt tränas i säkerhetstänkande, säger Olof Lindqvist.
Därför behöver en större utredning göras där man ser över hur säkerheten i bostaden och vardagslivet ser ut. Det handlar om saker som att undersöka reträttvägar och personens väg till arbetet.
-Vi ska också ta ställning till om larm är tillräckligt, eller om personen behöver skyddat boende. I värsta fall är det nödvändigt att personen byter identitet eller flyttar från orten. De två åtgärderna har som tur är inte krävts på Åland.
Uppsalapolisen har även framgångsrikt fört konsekvenssamtal med personer som får ett besöksförbud.
-Där förklarar man varför personen har fått besöksförbudet, vad det innebär och vad som händer om personen bryter emot det. Det har visat sig att den metoden leder till att fler respekterar besöksförbudet.
Vill ta tag i saken
Det verkar som att planerna på vad som ska göras finns där. Varför har det inte gjorts?
-Jag har helt enkelt inte haft tid att få systemet i skick. Så mycket annat har kommit i vägen under våren. Men det här här till ett av mina dåliga samveten. Att skydda invånarna mot våld är en av polisens viktigaste uppgifter. Lyckligtvis har det ännu inte varit någon som har behövt ett överfallslarm.
När får du tid att ta tag i saken?
-Frågan är högprioriterad och jag måste helt enkelt hitta tid till att göra det, svarar Olof Lindqvist.

Tone Nordling