Behovet av att skydda våra havsområden ökar i takt med att människan breder ut sig. Internationella överenskommelser fastslår att 30 procent av havsområdena ska vara skyddade år 2030, varav tio procent strikt skyddade.

I dag är bara tre procent av de åländska vattnen skyddade. En orsak är att det inte har funnits information om naturvärdena i de åländska vattnen och vilka områden som är skyddsvärda.

– Det här har nu åtgärdats inom projektet Åland Seamap. De åländska undervattensmiljöerna har systematiskt karterats och analyserats inom projekt vid Husö biologiska station vid Åbo Akademi sedan 2017, säger universitetsforskaren Sonja Salovius-Laurén.

Hon har tillsammans med forskningsassistent Karl Weckström sammanställt resultaten i en färsk rapport.

Listar 37 naturvärden

Målet är att planera nya marina skyddsområden med hjälp av en områdesvalsanalys som utgår från ett gediget vetenskapligt dataunderlag.

– Avsikten med analysen är att skapa ett effektivt nätverk av områden som skyddar en viss del av på förhand valda naturvärden, samtidigt som andra aktiviteter störs så lite som möjligt. Sen är det upp till myndigheter och politiker att bestämma hur det konkreta arbetet med att skydda nya områden framskrider.

Analysen utgick från 37 olika naturvärden. Bland dessa finns habitat i form av exempelvis sandbankar och rev, stora grunda vikar, blåstångsbottnar, rödalgsbottnar och förekomst av fleråriga trådalger.

Även hotade och sällsynta arter som kransalgerna tuvsträfse och raggsträfse, östersjöflundra och havslekande sik ingår, liksom fågelområden och lekområden för ekonomiskt viktiga arter som abborre, gädda, gös och strömming.

Orörda vatten i fokus

För varje naturvärde uppställdes skyddsmål på 5-50 procent enligt nationella och internationella bedömningar. I analysen beaktades också befintliga skyddsområden.

– En del naturvärden, exempelvis ettåriga trådalger och blåmusselbottnar, har uppnått ett betydligt högre skydd än målsättningen. Det beror på att de är vanliga och förekommer tillsammans med andra naturvärden, förklarar Sonja Salovius-Laurén.

Ytterligare beaktades ett urval av socioekonomiska data samt mänsklig aktivitet som småbåtstrafik, urbana områden och farleder. Områden som överhuvudtaget inte lämpar sig för skyddsområden, hamnar, fiskodlingar eller större farleder, undantogs helt.

Därigenom blir områden som är mindre påverkade av människan lättare utvalda, alltså lämpliga som potentiella skyddsområden. Dessutom prioriterades allmänna vatten framom privata.

Runt hela Åland

Resultaten av analysen bygger på omfattande data och visar var viktiga undervattensmiljöer förekommer runt Åland. Eftersom områden med höga naturvärden finns huvudsakligen utanför de befintliga skyddsområdena, är behovet stort att utveckla och förstora de marina skyddsområdena på Åland.

De scenarier som bäst uppfyller målsättningarna innebär att omkring 1.300 kvadratkilometer havsareal bör skyddas. Områdena motsvarar en sjättedel av de åländska kustvattnen och skulle ge en god skyddsnivå.

De största områden som objektivt identifierats som lämpliga ligger norr om Signilskär, nordväst om Koxnan, nordost om Väderskär, norr om Porsskär, mellan Blåskär och Gunnarsten samt öster och söder om Kökar. Dessutom bör skyddsområdet vid Klåvskär utvidgas österut och söderut. Utöver dessa är flera av Ålands innervikar värdefulla inte minst för fiskproduktionen.

Lokal förankring behövs

Forskarna betonar också vikten av att förankra det konkreta arbetet med att skydda havsnaturen i lokal kunskap och i samverkan med allmänheten. Resultaten av analysen ska därför presenteras och diskuteras i olika sammanhang, bland annat på kustvattendagarna, i samband med skördefesten och på vetenskapliga seminarier.

– En del utpekade områden ska verifieras med tilläggskarteringar i sommar för att säkerställa att de faktiskt har de höga naturvärden som modellerna visar, påpekar Sonja Salovius-Laurén.

Resultaten av analysen finns till påseende fram till september i år. De har publicerats på landskapsregeringens hemsida under miljö och natur och kommentarer kan riktas till naturvårdsintendent Maija Häggblom.