Ekonomin i många åländska kommuner är utmanande. Under den tid det tar att få den aviserade kriskommunlagen på plats vill landskapsregeringen (LR) därför öppna för ett tillfälligt likviditetsstöd, något som Ålandstidningen skrivit om i tidigare artiklar.

Det här stödet ska kunna beviljas kommuner som har så stora ekonomiska problem att de inte längre kan garantera den lagstadgade servicen till invånarna. Stödet är avsett att beviljas i ett läge där kommunen själv redan har vidtagit alla åtgärder för att kunna klara av att upprätthålla servicen. Att ta lån ingår i de åtgärderna så först när en kommun tagit lån för att råda bot på sin likviditetsbrist kan det bli aktuellt med ett likviditetsstöd.

Finansminister Mats Perämaa betonar att det är frågan om en tillfällig lag som man ska kunna ta till tills kriskommunlagen finns på plats.

– Det är frågan om tillfällig lagstiftning och den kommer till för att trygga kommuninvånarnas lagstadgade rättigheter, inte för att trygga kommunernas ekonomi.

Vad händer med lagförslaget nu?

– Nu tar vi det till lagtinget och inväntar behandlingen där.

Kommer det att vara stora skillnader i den här lagen och i den kommande kriskommunlagen?

– Det kommer åtminstone att vara mer noggranna kriterier i kriskommunlagstiftningen.

Lagförslaget har varit ute på remiss till kommunerna och många kommuner ansåg att det var en dålig idé. Vissa kommuner ansåg att lagförslaget inte borde vara tidsbegränsat, eftersom det kan uppstå ett vakuum innan kriskommunlagen är på plats. Andra kommuner ville att formuleringarna kring att kommuner i första hand ska låna pengar tas bort.