Hela oppositionen har enats i ett spörsmål om de tre miljoner euro som landskapsregeringen (LR) donerat från Ålands pennigautomatförenings (Paf) medel till Olena Zelenska Foundation (OZF). Pengarna ska gå till att rusta upp bombskydd i skolor och daghem i Ukraina.
Mats Perämaa, varför fattades beslutet vid en enskild föredragning och inte i lagtinget?
– Pengarna har aldrig varit en del av landskapsbudgeten utan är en del av Pafs egna medel. Därför omfattas de inte av det regelverk som kräver lagtingsbeslut, vilket innebär att proceduren formellt sett har varit korrekt. Beslutet fattades av Pafs styrelse, precis som i andra landskapsägda bolag som Åland Post och Långnäs hamn, där bolagens styrelser själva ansvarar för hur medlen används.
LR godkände donationen genom ett ägardirektiv. Samtidigt har ett samförståndsavtal mellan LR och OZF ingåtts för att tydliggöra villkoren och säkerställa att pengarna används som överenskommet.
Varför frontar LR och inte Paf donationen?
– Helt och hållet för att Paf ville ha det så. Donationen skulle ske som en överenskommelse mellan Ålands folk och Ukraina samt OZF, inte mellan ett spelbolag och OZF.
Beslut utan protest
Mats Perämaa hänvisar till ett beslut som fattades av den föregående regeringen i mars 2022. Då betalades 300.000 euro ut till två humanitära organisationer för stöd till ukrainska flyktingar, också det utan att lagtinget involverades.
– Vid det tillfället deltog flera av dagens oppositionspartier, inklusive Ob, utan att protestera. Den gången nämndes inte ens att oppositionen borde ha konsulterats.
Skillnaden, menar Perämaa, ligger i beloppet: tre miljoner euro nu jämfört med 300.000 euro då.
– Man kan naturligtvis diskutera om det borde finnas en penninggräns för när beslut kräver bredare förankring, men inget av dessa beslut omfattas av de regler som styr medel hanterade via landskapsbudgeten.
”De applåderade”
Oppositionen informerades dagen innan donationen offentliggjordes, den 18 december. Memorandumet som reglerar överenskommelsen med stiftelsen innehåller delar som är sekretessbelagda.
– Jag kunde inte delge alla detaljer i överenskommelsen för gruppledarna på grund av sekretesskäl. Exakta placeringar och andra känsliga uppgifter måste hållas hemliga av säkerhetsskäl tills projektet är genomfört.
Donationen till Ukraina
• 2 december: Beslut fattas vid en enskild föredragning av finansminister Mats Perämaa (Lib) att godkänna en donation från Paf om tre miljoner euro till Olena Zelenska Foundation för projektet ”Safe Schools for Ukraine”.
• 3 december: Ett memorandum på engelska och ukrainska undertecknas mellan LR och Olena Zelenska Foundation.
• 16 december: Den första utbetalningen om 600.000 euro genomförs. Ytterligare tre utbetalningar ska göras, den sista sker den 15 maj.
• 18 december: Oppositionen informeras om donationen.
• 19 december: Allmänheten informeras via LR:s presskonferens.
• 10 januari: Oppositionen lämnar in ett spörsmål till lagtinget, undertecknat av 13 lagtingsledamöter, med frågan: ”Vilka principer styr bruket av medel från Pafs verksamhet?”
Trots kritiken om bristande transparens menar Mats Perämaa att informationen till oppositionen var tydlig.
– Gruppledarna informerades i förväg och var närvarande vid presentationen. Eftersom det handlar om Pafs egna medel och inte om pengar som lagtinget förfogar över, behövdes inget lagtingsbeslut. Men jag tyckte det var rimligt att informera om Ålands bidrag till Ukraina och de ukrainska ungdomarna.
Finansministern nämner också en reaktion under presentationen.
– När presentationen var klar uppstod en spontan applåd i rummet. En av oppositionsledarna var faktiskt den som initierade den.
Ser du svängningen som något som får dig att ifrågasätta hur genuin kritiken egentligen är?
– Det får man bilda sin egen uppfattning om.
Behov av översyn
Perämaa erkänner att situationen har belyst ett behov av en tydligare ram för hantering av större summor från Pafs medel.
– Paf är experter på spelverksamhet, inte på kapitalförvaltning. Det är inte meningen att Paf ska vara överlikvid. Vi behöver ett regelverk som kan hantera större överföringar på ett strukturerat sätt, exempelvis för att kunna fondera pengar eller använda dem på andra långsiktiga sätt.
Han säger att frågan redan lyfts i det nuvarande regeringsprogrammet och att arbetet med en regelverksöversyn pågår.
”Anständig insats”
Trots kritiken står Perämaa fast vid att beslutet i sig var rätt.
– Jag var övertygad om att detta var en viktig insats för 8.500 ungdomar i Ukraina, ett grannland som Åland kan hjälpa. Att ge dem en chans till utbildning och en framtid, trots att bomblarmen tjuter över dem, kändes som en självklar och anständig sak att göra. Om man väger dessa saker mot varandra – att hjälpa människor i nöd jämfört med att diskutera formalia i lagtinget – anser åtminstone jag att ukrainarnas situation väger betydligt tyngre, och det gör jag fortfarande.
Vad är spörsmål?
• Minst fem lagtingsledamöter kan tillsammans framställa ett skriftligt spörsmål med ett bestämt innehåll riktat till landskapsregeringen i ett ärende som faller inom LR:s behörighet.
• Spörsmålet lämnas till talmannen som utan dröjsmål ska sända det till LR. LR ska inom tio dagar ge ett skriftligt svar eller meddela att svar inte kommer att avges.
• Svaret eller meddelandet om att svar inte kommer att lämnas behandlas i plenum. Efter avslutad diskussion kan lagtinget fatta beslut om att uppmana LR att vidta åtgärder.
• Spörsmål har de senaste valperioderna förekommit cirka två gånger per år.