Ett förslag till höjning av minimibeloppet som klienter inom socialvårdens boende ska få behålla för personliga behov skickas nu ut på remissrunda.
Det handlar om en av de kompenserande åtgärder som landskapsregeringen (LR) lovade i samband med att man slopade sjukkostnadsavdraget. Höjningen är ett tillägg till den gällande lagstiftningen för klientavgifter och innebär att minimibeloppet höjs från 250 till 300 euro.
– Det betyder 600 euro extra i plånboken per år för klienterna, säger social- och hälsovårdsminister Arsim Zekaj.
Dessutom förtydligar man rätten för kommuner och kommunalförbunden att sänka eller efterskänka avgifter för boende inom socialvårdssektorn.
Vissa påverkas inte
Eftersom minimibeloppet ändå skulle indexjusteras från och med den 1 januari 2026 skulle det utan lagändringen vara 267,70 per månad.
Kommunerna och kommunalförbunden har dessutom i dagsläget redan möjlighet att ha ett högre minimibelopp än det lagstadgade. Det innebär att vissa kommuner inte påverkas alls av lagändringen.
Det är oklart vilka de ekonomiska konsekvenserna blir. I förslaget har man gjort en schablonmässig uträkning, baserad på bland annat Mariehamns siffror, att höjningen av minimibeloppet skulle öka de årliga kostnaderna för kommunerna med sammanlagt cirka 73.000.
Vem betalar för ändringen?
– Vi ersätter inte på något sätt i det här skedet. Det handlar om en mindre justering, säger Arsim Zekaj.
Fakta
Förslag till höjt minimibelopp
• Minimibeloppet höjs från 250 till 300 per månad.
• Med personligt bruk avses kostnader för hälso- och sjukvård, frisör, glasögon, telefon och kläder.
• Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026
• Berör klienter i alla boendeformer inom socialvården.
• Utgör en kompensationsåtgärd för det slopade avdraget för sjukkostnader i kommunalbeskattningen.
• Förslaget har skickats ut på remissrunda.
• Sista dagen att ge ett yttrande är den 14 mars.
• På sändlistan står Ålands kommunförbund, Jomala kommun, Mariehamns stad, Oasen boende- och vårdcenter, Funktionsrätt Åland rf, Mariehamns pensionärsförening och Norra Ålands pensionärer.
Den nuvarande klientlagstiftningen, som trädde i kraft den 1 januari 2024, ledde till att en del kommuner fått in mer intäkter vilket gör kostnadsutfallet oklart. Men lagen ska utvärderas efter två år och det arbetet inleds i höst, säger Arsim Zekaj.
– Då ser vi också hur det ekonomiska utfallet blev.
Hur kan man göra den här förändringen utan att veta hur den slår mot kommunernas ekonomi?
– Vi gör den till klienternas fördel. Och vi lutar oss mot den revideringen som ska göras med lagstiftningen efter två år. Då kan vi vid behov vidta åtgärder. Det här är helt i enlighet med nu gällande lagstiftning
Blir det här i slutändan en inbesparing för landskapet?
– Det är en omfördelning av medel där vi riktar åtgärderna till de som verkligen behöver det. Det totala paketet med riktade åtgärder motsvarar ungefär det belopp som sjukkostnadsavdraget kostade landskapet.
Svaren från remissrundan ska vara inne senast den 14 mars.
