För snart fem år sedan gjorde landskapet och kapitalet gemensam sak och tog över leksakstillverkaren Plasto och dess då knappt 60 anställda.
I dag arbetar 38 personer kvar i bolaget som fortfarande dras med förluster.
NÄRINGSLIV Leksakstillverkaren Plasto är en udda fågel i den åländska företagsvärlden. Fabriken grundades av konsul Olof Geelnard som med järnhand drev och utvecklade verksamheten från 1954 till 1985 då han sålde till Chips Ab.
Chips drev fabriken några år innan den såldes till rikssvenska leksaksjätten Brio. Där blev den till 2004 då ett pressat Brio sålde Plasto tillbaka till Åland.
Tillbakaköpet bestod av i stora drag två delar:
1. Ett investeringsbolag, Plasto Holding, köpte aktierna i Plasto för 1,5 miljoner euro. Ägare till Plasto Holding var och är Ömsen, Ålandsbanken, Alandiabolagen/Veritas och Ålands utvecklings Ab med cirka 15 procent vardera av aktierna. Dessutom deltog Eriksson Capital, Rundbergs, Holmbergs, Samtrans och några privatpersoner i "räddningsoperationen". Alternativet var, hävdade många, att fabriken helt hade försvunnit från Åland.
2. I samma veva såldes fabriksbyggnaden från Plasto till Ålands industrihus för 1,6 miljoner euro med ett förbehåll. Plasto får köpa tillbaka byggnaden inom fem år till samma pris med avdrag för gjorda amorteringar. Den tiden går ut i år. Byggnaden är i runda slängar 10.000 kvadratmeter stor och i gott skick.
Står starka i Finland
Sedan dess har det inte gått direkt lysande. Förlusterna har hopat sig och antalet anställda är i dag nere på 38. Produktutvecklingen är rätt lite, det är fortfarande lastbilen som såg dagens ljus 1977 som är storsäljaren. Under fjolåret investerades cirka 200.000 euro och året före för 100.000 i nya produkter.
Till det ska läggas att 80 procent av världens leksaker i dag tillverkas i Kina. Inte utan problem där heller. För ögonblicket menar branschen att hälften av Kinas leksaksfabriker står stilla.
Men man ska inte överdriva det negativa. Trots Kina och trots minimal produktutveckling säljer ändå Plasto leksaker och andra plastprodukter för 3,7 miljoner euro.
Tyvärr säljer man sina grejer lite för billigt. Försäljningen räcker inte riktigt till för att visa vinst. I ärlighetens namn handlar detta dock mycket om oljepriset som drev upp såväl plast- som energipriser under fjolåret.
Dessutom har Plasto haft besvär med den för varje fabrik så livsviktiga distributionen och försäljningen. Under fjolåret gick en grossist i Australien i konkurs vilket betydde 50.000 bortfall i försäljning.
Och som om inte det vore nog sade man upp distributionsavtalet med den svenske grossisten Micki upp vilket tog bort ytterligare 250.000 euro från försäljningen.
Den marknad som fortsättningsvis går som tåget är Finland. Leksakerna säljer bra och marknadsandelen är stor.
Mer pengar måste in
Det är dock enkelt att se att något måste göras. Mer pengar måste in. För att täta de ekonomiska sprickorna är planen inför framtiden nu följande:
?En ny säljare har satt fart på Sverigemarknaden efter debaclet med Micki.
?Man vill sälja tjänster inom ekonomi och marknadsföring för andra små åländska bolag.
?Hyra ut endel av de 10.000 kvadratmeter stora lokalerna.
?Göra sig kvitt det stora lagret.
?Dra nytta av den finansiella krisen i världen som pressat ner råvarupriset rejält.
?Bli ännu effektivare i produktionen med hjälp av bättre planering och automation.
?Höja priset på produkterna, leksaker av god kvalitet behövs även under lågkonjunktur.
På personalsidan är det för tillfället stabilt. Under våren har en person sagts upp.

Ålandstidningen