I Åbos gamla träbåtsvarv ute på Runsala har familjeföretaget Alfons Håkans sedan tio år flyttat in och anlagt inte bara sitt nya högkvarter, utan en hel liten miljö full av teater-, konsert- och festlokaler och restauranger, och även hallar där gamla segel- och motorbåtar av trä restaureras.
Även de ålänningar som inte har något större sjöfartsintresse kanske känner till Alfons Håkans som det företag som anlitades för att assistera vid både ms Amorellas och ms Graces grundstötningar 2020. Någon kan ha hört talas om familjen Håkans som de som äger fotbollsklubben FC Inter och Veritas Stadion, och den som tagit färjan till Åbo kan ha sett en av företagets bogserbåtar komma för att bogsera in fartyget i hamnen.
– Vi har 62 bogserbåtar för tillfället och är aktiva i Finland, Estland och Lettland. Grovt räknat är vi 200 i personalen. Vi assisterar större fartyg, bryter is och ibland, men inte så ofta numera, får vi uppdrag som de med Amorella och Grace. Vi har ryckt ut till samma ställe vid båda Amorellas grundstötningar, men i fallet med Grace var det verkligen inget farligt. De bara drev upp mot kanten, berättar Jussi Keveri, företagets vice vd.
Ungefär en gång vart sjunde år sker en grundstötning med ett större fartyg, säger han.
– Men trots det håller vi vår bärgningsutrustning redo 24 timmar om dygnet, varje dag. Varje vecka provkör vi våra nödgeneratorer och pumpar för att de ska vara i skick, för när och om något händer behöver vi kunna svara snabbt.
Började med sågverk
Företagets bogserverksamhet startade 1945, men för mer än 100 år sedan började allt med att Alfons Håkans pappa Johannes Håkans drev ett sågverk i Petsmo i Österbotten.
– Det gick i konkurs senare, men då använde man bogserbåtar för att frakta virket längs med floden ner till sågverket. På den tiden var handelsfartygen ganska små och hade primitiva instrument för att navigera, så det skedde mycket grundstötningar och fanns ett stort behov av bärgning. Det började där, och i början av 60-talet flyttade Alfons Håkans från Vasa till Åbo, som hade en aktiv hamn och mycket jobb, säger Jussi Keveri.
Där blev snart huvudarbetet att lotsa fartyg in och ut ur hamnen, hålla den isfri.
– Det är en del av sjöfarten som många aldrig tänker på men som alltid finns där. I dag är det sällan Viking Line eller Tallink Silja behöver assistans här. Åbo är en relativt skyddad hamn. Men andra fartyg förlitar sig på bogserbåtsassistans, tankers till exempel, och det är i de fall något oväntat går fel som vi måste vara redo att rycka ut snabbt, säger Jussi Keveri.
Fotbollsklubb och restauranger
Iögonfallande är historien om hur familjen Håkans kom att grunda ett eget fotbollslag.
– Det var Stefan Håkans som grundade FC Inter 1990. När hans yngsta son fyllde elva hade han och några andra pojkar ingenstans att spela, så då bestämde Stefan Håkans sig för att grunda en klubb så att sonen skulle ha någonstans att spela. Men han var själv jätteintresserad också, säger Jussi Keveri.
2003 färdigställdes Veritas Stadion, som fungerar som hemmaarena både för FC Inters förstalag och Turun Palloseura. Koncernen stöder i dag också fotbollsverksamheten.
– Det är många här som är fotbollsintresserade, och man måste inte heja på Inter, skrattar Jussi Keveri.
Närmare koncernens grundverksamhet är isbrytningen.
– Vi har ett kontrakt med regeringen där vi har en av våra isbrytare uppe antingen i Kvarken eller i skärgården utanför Kotka. Vi hade ett kontrakt med den svenska regeringen i fem år också som nyligen tog slut, och där har man ändrat sin policy. Nu vill Sverige äga och operera sina egna isbrytare, så vi är ute, säger han.
Varv blev högkvarter
Varvsområdet är fullt med liv på sommaren, och familjen Håkans äger och driver de kaféer och den pizzeria som ligger där. Man har även en restaurang öppen året runt och en festlokal för uthyrning, och på sommaren kan man ta en båttaxi direkt från Aura å hit ut.
I flera av de gamla varvslokalerna rustar vd Joakim Håkans upp gamla träbåtar som byggdes på varvet i början av 1900-talet, och unga hantverkare kan få en chans att praktisera här. Och på sommaren får teatersällskap använda delar av lokalerna för repetitioner och uppsättningar. Det var på hans initiativ som familjen köpte upp varvet.
– Han fick upp ögonen för området när det skulle säljas för tio år sedan och tyckte att det skulle vara en bra idé att vi köpte det och flyttade hit. Och han hade rätt, säger Jussi Keveri.
Utmaningen med Amorella
När Amorella gick på grund 2020 var det oklart när exakt det skulle gå att försöka dra loss henne, tills fartyget plötsligt började röra på sig och snart var ute på vattnet. Jussi Keveri berättar att man länge var osäker på hur försöket skulle gå.
– Det viktigaste är alltid att tillsammans med besättningen och försäkringsbolaget ha en ordentlig plan. Ibland behöver man ta in specialsakkunniga för att beräkna fartygets stabilitet och så vidare. Vi arbetar fram flera olika scenarier för vad som skulle kunna gå fel. Stabiliteten i passagerarfärjor är sådan att det inte behövs mycket läckage innan de kan börja få slagsida, säger han.
Vid varje grundstötning arbetar man fram scenarier kring riskerna, eftersom mycket kan gå fel. Ett skadat fartyg kan till exempel förorena miljön, och ett fullastat fartyg kan hamna i obalans när det flyttas.
En situation som hade kunnat vara mycket värre räddades i Amorellas fall av att grundstötningsplatsen bestod främst av lera.
– I det här fallet hade de en kapten som varit ombord lika länge som Amorella tillhört Viking Line som kände fartyget väldigt väl, Rune Fellman. Jag frågade hur han hade kommit fram till att han skulle köra upp just där, där det bara fanns lera medan det på båda sidor om fartyget fanns mycket sten, och han berättade att han behövt ta ett väldigt snabbt beslut och att det bara var ren tur, säger Jussi Keveri och skrattar.
Lossade enkelt
Att sedan dra loss Amorella visade sig vara enkelt.
– Våra killar fixade några hål i skrovet, tätade dörrar och luckor och vi gjorde våra uträkningar. Och när alla enades om planen började vi pumpa ur ballasttankarna i fören. Vi var redo att dra med mycket kraft, men det bästa är om man slipper. Man kan göra mer skada. Men sedan kände vi att fartyget hade blivit väldigt lätt och flöt av sig själv.
Då gav Jussi Keveri bogserbåten order om att börja dra, och fartyget kom löst.
– Våra dykare tog en titt på skrovet, fixade några småsaker och sedan bogserade vi henne via Långnäs till Nådendal, säger han.
Han berättar att ett bärgningsföretag enligt sjölagen har rätt till en del av värdet på det de räddar som lön, och det att de bilar som lastades av Amorella blev stående i Långnäs i dagar berodde på oklarheter i vem som skulle betala Alfons Håkans som en garanti, innan försäkringsbolagen stiger in.
Det ledde till skriverier i media, då transportbolag först fick höra att de själva skulle behöva betala för sina långtradare, men senare steg Viking Line trots det in och täckte kostnaden.
– Vi har en bra relation med Viking Line. De vet att om något händer dem så finns vi där för dem, säger Jussi Keveri.