Något så kuriöst som en minimässa på temat frukt arrangerades i tisdags på Alandica kultur och kongress, värd för arrangemanget var Ålands hushållningssällskap.

Ålandstidningen besöker evenemanget inför en paus i programmet, mellan speed-dejtingen för entreprenörer och en föreläsning om framtidens växtskydd. På plats i Alandica finns mestadels äppelodlare från hela Åland, men också en och annan bärodlare samt företagare. En av dem, Lars-Erik Hagborg, från Överby i Jomala knaprar på ett rött och blankt åländskt äpple i väntan på att visa upp kringutrustning för fruktodling i form av bland annat tråd, nät, stolpar och slangar för droppbevattning.

– Jag känner ju redan alla odlare här, men det är viktigt att synas och att visa upp mina produkter, säger han.

Vad säljer du mest av ett normalt år?

– Det är nog trästolparna, men nu börjar det bli populärt också med betongstolpar eftersom de håller så mycket längre.

Hur länge håller en betongstolpe som står i jorden?

– Minst 50 år brukar man säga, medan en impregnerad stolpe börjar ruttna i marknivå efter ungefär 15 år.

Fruktsam speed-dejting

I pausen mellan föreläsningarna öppnar sig chansen att få en inblick i dagens händelser. Bärodlaren Harry Söderberg från Ämnäs har mest jordgubbar, hallon och körsbär på sin repertoar, men han beskär också kollegers fruktodlingar under vinterperioden. Enligt honom har programmet under dagen varit intressant och lärorikt.

– Vi har bland annat fått lite mer insyn i framtidens biologiska växtskydd, vilket är bra eftersom jag inte använder några kemiska bekämpningsmedel, säger han.

Hur stor del av din årliga bärskörd skadas eller förstörs av insekter och andra skadedjur?

– Det är svårt att säga exakt, men någonstans kring 20-30 procent förstörs skulle jag säga.

Jag såg ordet speed-dejt i programbladet, vad kan du berätta om den programpunkten?

– Vi parades ihop med en annan odlare för att diskutera olika ämnen i 30 sekunders intervaller, en rolig punkt.

Klimatförändringar fick stort utrymme under dagen, och Harry Söderberg menar att det allt varmare klimatet för med sig utmaningar.

– Det påverkar mognadstider och insektsangrepp på ett nytt sätt, men det kan också ge vissa fördelar.

Märker du av några förändringar i dina odlingar?

– På bärodlingarna märks det inte så mycket, men fruktodlingarna vill ha arbetskraften från bärodlingarna tidigare för varje år i och med att äpplena mognar allt tidigare.

Vilket är ditt bästa tips till oss som odlar jordgubbar för husbehov?

– Att odla på ny mark, att odla rätta sorter och att tillföra näring och vatten.

Vilka sorter är ”rätt sorter”?

– Det finns sorter som är tåliga mot sjukdomar med mera.

Äppelodlaren Kristian Karlsson har också tagit sig till Alandica för minimässan, mest för att ta tillfället i akt att träffa branschkolleger.

– Det är ett bra samlingstillfälle, men också en chans att se nya produkter.

På grund av kriget i Ukraina ser han framför sig stora förändringar när det gäller gödselproduktionen. Tillgången på gödselprodukter, som i stor utsträckning tillverkas i Ryssland och i Ukraina, kan bli begränsad, tror han.

– Priserna stiger och därför köper vi redan nu på oss ett lager inför nästa år, nästan nio månader tidigare än normalt, man vet ju inte hur stor bristen blir framöver, säger han.

Mer än 70 procent av den finländska äppelproduktionen finns på Åland. Varför är Åland så bra på äppelodling?

– Dels kunskap sedan flera generationer, dels klimatet som lämpar sig väl för just äpplen. Vi har också bra tillgång till sötvatten.

Hur ser du på kombinationen klimatförändringar och äppelproduktion?

– Jag vill hävda att det finns både för- och nackdelar. Vi kan dra nytta av det varmare klimatet genom att odla nya sorter som inte har trivts på Åland tidigare, men samtidigt blir vädret oroligare. Hagelskurarna exempelvis blir fler till antalet.